Barnperspektivet måste vara vår ledstjärna!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Men förföljelserna av judar var sedan länge kända. Trots det förde Sverige under 1930-talet och början av 1940-talet en nazivänlig och antisemitisk politik. Sverige krävde att judar skulle få en särskild stämpel i passet för att lättare kunna hindra dem att nå tryggheten i Sverige. Den svenska regeringen skickade tillbaka judiska flyktingar till förföljelse och livsfara.
60 år senare avvisar inte Sverige längre människor till förintelseläger. Men historien bildar en mörk kuliss när dagens svenska flyktingpolitik havererat i brist på empati och kärlek. Barnperspektivet saknas helt. Bara det senaste året har minst hundra barn, många i Västmanland, från asylsökande familjer blivit apatiska och tagits in på barnpsykiatriska kliniker.
Barn slutar äta och dricka och måste sondmatas för att överleva. De apatiska barnens verklighet är så fruktansvärd att de blivit onåbara. Vilket barn kan till exempel bevittna hur mamman våldtas och närstående misshandlas och dödas utan att såras i själen? Den folkliga upprördheten har till sist fått regeringen att, typiskt nog, tillsätta en utredare. Det räcker inte.
Samtidigt kritiserar Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter Sverige för att barn utan familj som kommit till vårt land i all tysthet tillåts försvinna för att riskera att bli offer för prostitution, pedofili eller andra brott. När ett svenskt barn försvinner ordnas skallgångskedjor och annan efterforskning tills det är återfunnet. Hur kan det då accepteras att det är osäkert var ett enda av de barn som sökt skydd i Sverige tagit vägen? Regeringen är handlingsförlamad och cynisk när de hänvisar till kostnaderna och sätter en lägre prislapp på flyktingbarn.
Exemplen är många på bristande rättssäkerhet och omänsklig tillämpning i svensk flyktingpolitik. Om vårt land ska göra anspråk på att leva upp till kraven i FN:s barnkonvention krävs omedelbara ändringar. På knappast något politiskt område har heller den socialdemokratiska regeringen lidit så många nederlag. Alla riksdagens partier, utom socialdemokraterna, har till exempel enats om att stärka skyddet för barn som kommer ensamma. Det finns en politisk vilja hos sex av sju partier att förändra flyktingpolitiken i human riktning. Vilken människosyn styr socialdemokraterna som säger nej?
Förintelsen går inte att i efterhand förhindra. Den gången misslyckades världen att i tid stoppa ondskan. Förintelsens offer ska hedras. Men bristen på kurage då får inte upprepas. Att socialdemokratiska riksdagsledamöter säger att de ska lära sig mer om de apatiska flyktingbarnen hjälper inte de barn som på bår bärs ut från vårt land. Ett första anständighetskrav är därför att de apatiska barnen och deras familjer får stanna i Sverige. Ett andra är att ensamkommande barn tas bättre om hand. Ett tredje är en ny flyktingpolitik som sätter människan i centrum. Det handlar bokstavligen om liv eller död. Bristen på medmänsklighet måste få ett slut. Nu.
DEBATT
Chatrine Pålsson, Fliseryd, är riksdagsledamot för kristdemokraterna.
Chatrine Pålsson, Fliseryd, är riksdagsledamot för kristdemokraterna.