Bättre kan du,Tobias Billström
Inte nog bra. Tobias Billström får kritik av före detta MUF-ordförande Tove Lifvendahl.Foto: Bertil Ericson/Scanpix
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
"Var i Sverige bor du?" frågar han på fullt begriplig svenska och avslöjar därmed att han tjuvlyssnat.
"Åh", säger jag, "har du bott i Sverige?"
"27 år i Sverige. Jag förlorade mitt liv i Sverige, min framtid."
Vad svarar man på något sådant? Det behöver jag inte fundera länge på, för han vill berätta mer.
"Jag har sökt många jobb - hade 4,6 i slutbetyg från Chalmers och fick alltid svaret ?tack för ditt intresse?. ?Just nu kan vi inte ta emot dig?."
Hans berättelse är inte unik, och även om det alltid finns två sidor av myntet är det alltför många som lämnat Sverige med bittra känslor. Det vet vi ju redan så väl. En skamsen parad av rapporter, vittnesmål och nutidsskildringar har slagit fast Sveriges oförmåga när det gäller att inse potentialen hos människor som kommer utifrån.
Därför är det så befriande och välkommet att den borgerliga regeringen med migrationsminister Tobias Billström i spetsen nu tar initiativ för att åstadkomma en förändring. Mindre tjusigt prat om mångfaldens kraft, mer verkstad för att ge den möjlighet att verka på riktigt. Skulle den borgerliga regeringen på allvar lyckas sätta ett nytt förhållningssätt på detta område, kan den känna sig trygg i förvissningen om att ha åstadkommit en lika verkningsfull och långsiktig reform som vad friskolereformen innebar för regeringen 1991-94.
Det saknas emellertid inte blindskär på detta stormiga hav, och just nu har man kryssat in i ett. I remissförslaget som nu ligger på bordet ges Ams rollen som portvakt genom makten att uttolka vilka yrkeskategorier som ska vara aktuella för arbetssökarvisum. Det arrangemanget är att be om onödiga problem (och inte bara för att Ams inte har något vidare track record när det gäller förmågan att arbetsmatcha arbetssökande och arbetsgivare). Själva grundtanken med arbetskraftsvandring - in eller ut - bygger på att människor själva tar ansvar för att göra sin situation bättre.
Sverige har en besjungen historia som arbetskraftsvandrare. Fattigdom drev våra förfäder att bryta ny mark någon annanstans. Det visade sig vara lyckosamt för såväl dem som det land de valde att söka sig till. Med människor följer kreativitet och innovationer. Hade ett motsvarande amerikanskt Ams stått vid gränsen och selekterat bland de massor som vare sig kunde språket eller hade utbildning hade förmodligen USA:s historia sett annorlunda ut.
Det går att hitta andra vägar, men klart är att matchningen kommer ingen att göra bättre än dem det direkt berör. En möjlig väg skulle kunna vara krav på försörjningsgaranti. Då får den arbetssökande själv ta ansvar. Denna börda kan säkerligen delas med arbetsgivaren i många fall när det gäller mer kvalificerade tjänster.
London och inte Stockholm betraktas just nu som den hetaste storstaden i världen. Varför? Hemligheten stavas attityd.
"Jag måste förstå att Sverige inte är min plats att leva på. Därför flyttade jag till London, en metropol. Jag måste ge mina barn en bättre chans. Här i London spelar det ingen roll om ditt namn är Reza eller Stefan. De vill ha någon som jobbar."
Jag lyxar till det med Cream Tea på Harrods. Tjejen som serverar heter Andersson i efternamn och har varit i London tre år. Drivkraften är lika vanlig som viktig: "Jag ville prova något nytt". Hon tillägger, "och London är häftigt och det finns alltid jobb om man vill". Det skulle kunna vara vi.