Bättre villkor för att äga ger fler nya företag

Under Almedalsveckan fanns hundratals politiker, samhällsdebattörer och journalister på plats i Visby. Mer än tusen olika seminarier anordnades, där olika frågor diskuterades. Inte sällan handlade det om att enskilda intresseorganisationer eller myndigheter ville attrahera mera skattefinansiering till sig själva. Det fanns även tid för analys och övergripande samhällsdiskussion. Men en fråga diskuterades knappt - nämligen ägandet.

Foto:

Västervik2010-07-26 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Diskussionen om ägarpolitiken har i Sverige begränsats till huruvida fler bestraffande skatter ska införas på dem som äger hem, aktier eller har en samlad förmögenhet. Nästan ingen lyfter fram åtgärder för att förbättra snarare än försämra förutsättningarna för att äga.Det är mycket synd.För, som den nobelprisvinnande ekonomen Douglas North förklarat, så är institutioner avgörande för att ekonomin ska fungera väl. Och äganderätten är den kanske allra viktigaste byggstenen i en välfungerande ekonomi.Äganderätten har också spelat en central roll i Sveriges ekonomiska historia. Under 1800-talet genomfördes en rad liberaliseringar inom Sverige som bäddade för välståndsutveckling och teknologiska framsteg.Bland annat införandet av en stark äganderätt samt näringsfrihet möjliggjorde utvecklingen mot en välmående marknadsekonomi.Mellan 1870 och 1970 fördes en relativt gynnsam ekonomisk politik i Sverige, som uppmuntrade till entreprenörskap. Under denna period upplevde Sverige den näst högsta tillväxten i världen.Men under senare delen av 1900-talet förändrades den ekonomiska politiken. En viktig förändring var att de nya skattesystemen kom att missgynna privat ägande. Skatterna har kommit att utformas så att enskilda individers egendom beskattas mindre förmånligt än institutioners ägande. Det är exempelvis mera gynnsamt att äga aktier anonymt i ett stort företag än att investera pengarna i egen verksamhet. Resultatet har blivit en förstelnad näringslivsstruktur, där vi kommit att bli alltmer beroende av företag som grundades för flera generationer sedan.Nya entreprenörsdrivna företag brukar växa fram med starka ägare i ryggen. Fram till 1970 var Sverige i toppklass i entreprenörskap.Sedan dess har bara enstaka entreprenörer lyckats skapa nya succéföretag. Det är allvarligt, eftersom ägarledda företag är en oerhört viktig drivmotor i utvecklingen. Entreprenörsföretag, ägda av en eller några enskilda individer, brukar exempelvis ta fram mycket av de nya teknologiska innovationerna, som sedan köps upp av större företag.Svenska företagare var under första halvan av 1900-talet mycket framgångsrika i att utnyttja ny forskning ekonomiskt. Än i dag har vi starka vetenskapliga institutioner, men eftersom entreprenörskapet lyser med sin frånvaro tar vi idag inte tillvara på den kompetens som finns. För att främja den långsiktiga utvecklingen och skapa nya arbetstillfällen gäller det att ge ägandet rimligare förutsättningar för ägandet. Att genom bestraffande skatteregler hämma privat välståndsskapande missgynnar hela samhällsekonomin.
Debatt
Nima Sanandaji är vd för tankesmedjan Captus
Läs mer om