Befrielsen av det Europa som Ànnu rÀds Ryssland

1989-2009. PÄ tjugo Är hinner mycket hÀnda. Men för en stor det av det Europa som befriades 1989 Àr en sak sorgligt oförÀndrad: rÀdslan för Ryssland.

Förre tjeckiske presidenten Vaclav Havel mötte USA:s vicepresident Joseph Biden i Prag den 23 oktober. Foto: Scanpix

Förre tjeckiske presidenten Vaclav Havel mötte USA:s vicepresident Joseph Biden i Prag den 23 oktober. Foto: Scanpix

Foto: SULOVA KATERINA

VĂ€stervik2009-11-02 00:00
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.
NĂ€r muren i Berlin föll 9 november hade diktaturen redan i praktiken avvecklats i Ungern och Polen. Sedan följde sammetsrevolutionen i Tjeckoslovakien. 29 december valdes Vaclav Havel, symbol för motstĂ„ndet mot diktaturen, till president. En övervĂ€gande fredlig frigörelse underlĂ€ttades av att Michail Gorbatjov, ledaren i Kreml, klargjort att sovjetsoldater inte skulle sĂ€ttas in för att rĂ€dda de diktaturer som en gĂ„ng upprĂ€ttats pĂ„ Röda armĂ©ns bajonetter.Men varken dĂ„ eller senare har herrarna i Kreml insett att den ryska staten, för ett lyckat resultat, i grunden mĂ„ste ompröva sin roll i en region man behĂ€rskat i perioder frĂ„n 50 till 300 Ă„r. I stĂ€llet följer ett revisionistiskt Ryssland "en 1800-talsmĂ€ssig dagordning med 2000-talets taktik och metoder". SĂ„ heter det i ett öppet brev till president Barack Obama frĂ„n juli i Ă„r. Bland undertecknarna Ă„terfinns följande expresidenter: Vaclav Havel - Tjeckoslovakien/Tjeckien, Lech Walesa och Alexander Kwasniewski - Polen, Valdas Adamkus - Litauen, Emil Constantinescu - RumĂ€nien, Vaira Vike-Freiberga - Lettland; samt Mart Laar, tidigare regeringschef i Estland. Brevet uttrycker oro för att USA nedgraderar betydelsen av regionen frĂ„n Östersjön till Svarta havet, för att bĂ€ttra pĂ„ relationerna med Ryssland, och för att man har andra, större problem. I dag Ă€r brevskrivarnas lĂ€nder med i bĂ„de EU och Nato. Men de kĂ€nner oro för att Nato inte skyddar om det verkligen gĂ€ller. Oron förstĂ€rks av kriget i augusti i fjol i Georgien, dĂ„ Ryssland bröt mot en rad avtal och mot folkrĂ€tten, medan Nato sĂ„g pĂ„. Brevet tar upp president George W Bushs omstridda projekt med en missilsköld, med anlĂ€ggningar i Tjeckien och Polen. Oavsett dess militĂ€ra betydelse kallas skölden en symbol pĂ„ USA:s trovĂ€rdighet: "Att överge programmet utan att konsultera Polen och Tjeckien kan undergrĂ€va USA:s trovĂ€rdighet i hela regionen".NĂ„gra mĂ„nader senare uppfattades Barack Obama göra just detta. Ryssland vĂ€lkomnade Obamas beslut och mĂ„nga politiker i Europa var lika nöjda. Men Vita huset insĂ„g att man gjort en politisk blunder med sitt sĂ€tt att presentera Obamas variant av missilskölden. Diplomater och militĂ€rer sĂ€ndes ut för att förklara och 21-23 oktober reste vicepresident Joseph Biden till Polen, Tjeckien och RumĂ€nien för att understryka att USA menar allvar med Natos sĂ€kerhetsgaranti. Polacker och tjecker fick höra att nĂ„gon del av Obamas nya missilsköld hamnar hos dem. Men skadan Ă€r skedd. Det ser ju ut som om USA inte riktigt hĂ„ller ordning pĂ„ sin politik gentemot Ryssland och dess oroade grannar. Det kanske Ă€r sĂ„ att Vaclav Havel och hans medskribenter i somras kom pĂ„ nĂ„got som Barack Obama nu kritiseras för av sympatisörer hemmavid: att dennes vilja till samförstĂ„nd - som bidrog till att ge honom Nobels fredpris - glider över i en vilja att vara sĂ„ mĂ„nga som möjligt till lags. Vilket ökar risken för att det blir pannkaka av alltihop. (SNB)
LĂ€s mer om