Behöver Sverige ha nya regioner?

Landshövding. Sven Lindgrens ämbete är i stöpsleven. I det ingår besök i olika delar i länet - som här invigning av en skulptur på Grönsakstorget i Västervik. Arkivbild: Anders Steiner

Landshövding. Sven Lindgrens ämbete är i stöpsleven. I det ingår besök i olika delar i länet - som här invigning av en skulptur på Grönsakstorget i Västervik. Arkivbild: Anders Steiner

Foto:

Västervik2007-02-20 00:25
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I samband med den pågående Ansvarsutredningen har några frågeställningar dykt upp, som är av djup relevans för huruvida man ska stödja den nya indelningen i storregioner eller inte. En av de mest avgörande för hur kommande regioner ska utformas geografiskt och administrativt handlar om hur sjukvården ska organiseras under nya regioner. En annan klar frågeställning är hur eller om de nya regionerna ska kunna beskatta sina invånare. En tredje fråga handlar om framtida regioner ska ha direkt eller indirekt vald representation. Alla frågeställningar bottnar i vilken uppgift de nya regionerna ska ha. Om det exempelvis inte är tänkt att sjukvården ska ligga under de nya regionernas ansvar så följer därmed ingen fråga om hur ny beskattning ska utformas eller om hur representationen ska se ut.
Vår grunduppfattning är att regionerna ska ägna sig åt regional utveckling, vilket innebär tillväxtfrågor. Men även om man inte skulle blanda in sjukvården i de nya regionerna så skulle man ändå stöta på problem i form av beslutsfattandet. När fler än 40 eller kanske 50 kommuner är inblandade - hur hittar man en väg att samarbeta som inte skapar mer administrativa problem än vi redan har i dag?

Vi tror att man skapar mer problem genom att lägga beslutsfattande instanser längre bort från invånarna - vi har ju arbetat för att göra tvärtom. Man ska inte förändra för förändringens skull. Man ska förändra och följa med i tiden för att det behövs. Ansvarsutredningen har verkligen ett stort ansvar på sina axlar. Sveriges länsindelning ser i stort sett ut som den gjort sedan 1634 års länsreform. Visst är det mycket som har hänt sedan dess, men man måste vara tydlig med syftet till varför man vill skapa regioner med egna parlament. Vad är det man tror sig uppnå?
Ska man fundera i termer av nya regioner så ska detta vara ett önskemål som kommer ifrån medborgarna via kommunerna, det måste komma underifrån.
Otaliga exempel visar att om man påtvingar ett system, så kommer det ändå inte hålla. Det måste växa fram successivt från människorna själva.

Vi måste tänka igenom varför vi vill göra en administrativ förändring och vad det ska leda till. Vi motsätter oss direktvalda parlament med beskattningsrätt. Det räcker med att vi i Sverige är en del av tre instanser - kommun, stat, EU. Vi behöver inte en fjärde instans som ska vara överställd kommun och landsting och endast vara ännu en byråkratisk instans.
Vi välkomnar ett ökat engagemang från kommunerna gällande tillväxtfrågor, men vi tror inte att en påtvingad instans kommer att öka tillväxten i landet eller förbättra sjukvården.
DEBATT
Jan R Andersson, Kalmar län, Bengt-Anders Johansson, Jönköpings län, Katarina Brännström, Kronobergs län, Anne Marie Brodén, Hallands län Gunnar Axén, Östergötlands län är moderater.  
Läs mer om