När jag växte upp i en arbetarfamilj i röda Västerbotten hade jag aldrig trott att jag skulle äga och driva en bokhandel i Västervik. Jag visste nog knappt vart Västervik låg på den tiden. Att jag dessutom skulle skriva krönikor i en borgerlig tidning, tänk om jag vetat det!
Adel, präster, borgare och bönder är något vi alla hört talas om. Den svenska ståndsriksdagen tillkom under 1400-talet och existerade till representationsreformen 1866, då tvåkammarriksdagen ersatte de fyra ständerna. Som kolumnist i tidningen kommer jag att representera borgerskapet.
Vad stod då borgerskapet för? Borgarna kan beskrivas som en högst brokig skara. Ursprungligen var det personer med burskap, det vill säga de som hade rätt att bedriva näringsverksamhet, hantverk och handel i staden. I Västervik och i andra hamnstäder var även de sjöfarande en del av borgerskapet. De utgjorde förvisso en grupp för sig med många varierande titlar, men var en självklar del av det sociala livet i en stad som Västervik.
Borgarna ingick i stadens beslutande församlingar, vilka skulle kunna beskrivas som föregångare till dagens kommunstyrelser. Borgarna betalade dessutom förmögenhetsskatt, förvaltade kyrkan, organiserade stadens brandskydd, nattvakt och försvar. På så vis kan man säga att borgerskapet tillsammans med kyrkan förvaltade dåtidens välfärd och civilsamhälle.
Borgarna har även varit samhällets stora kulturbärare. Med stort intresse för utbildning och tillgång till god ekonomi, har kulturen varit viktiga inslag i borgarnas liv. De har självklart ägnat sig åt bildning, litteratur och konst, men även sådant som teater och musik. De flesta av våra framstående akademiker och kulturpersonligheter har sin bakgrund inom borgerskapet och deras gärning och kapital har kommit städerna och deras invånare till godo.
Borgerskapet har alltså en lång tradition av stort ansvar och inflytande över städernas utveckling. Under mitten av 1800-talet infördes dock näringsfrihet i Sverige och borgerskapets privilegier kom att tillfalla gemene man. Betyder det att borgarna förpassats till historieböckerna? Tvärtom kan man argumentera för att vår tid av intensiv urbanisering, högt välstånd och lättillgänglig utbildning, innebär att borgarna är fler och borgerskapet mer levande än någonsin.
I dagens samhälle spelar borgerskapet en avgörande roll. Många kanske tror att det är kommunen som för all utveckling framåt i vår stad, men utan engagerade handlare, kulturbärare och föreningsaktiva som satsar både tid och pengar i städernas utveckling skulle den stagnera. Då skulle det inte finnas någon stadsutveckling eller ett levande föreningsliv att tala om.
Mot den borgerliga bakgrunden är det som intresserar mig stads- och handelsutveckling, kulturfrågor och det gemensamma ansvaret för vår stad. Jag ser fram emot att få skriva om sådant som roar och oroar mig i Västervik. Om stort och smått, viktigt som oviktigt. Ja, det finns en hel del att fundera, diskutera och sätta fingret på, när det kommer till frågorna om hur vår stad kan utvecklas i rätt riktning.