DEBATT: Borgerlig mediepolitik på väg i kulturutskottet

Vilken mediepolitik tänker regeringen föra? Frågan ställs av medier som vill veta hur spelplanen för de kommande åren ser ut, och av oppositionen som ser en möjlighet att driva in kilar mellan allianspartierna. Faktiskt ställs frågan också av allianspartierna själva eftersom kultur- och mediepolitiken inte var ett av de prioriterade sakområden som omfattades av förhandlingarna inför valet.
Något vet vi. I regeringsdeklarationen slås fast att "en fri och obunden forskning, fria medier och ett levande kulturliv är grunden för det öppna samhället". Det är inte bara honnörsord utan anger också en färdriktning i stort, en princip om att staten inte ska syssla med direkt innehållslig styrning och detaljerade regleringar. Det är en strävan som förenar de fyra regeringspartierna och nu ska omsättas i politisk handling.

Folkpartiledaren Lars Leijonborg har för sin del dragit slutsatser av denna princip, att döma av en debattartikel om mediepolitiken (DN 23/1) som artikulerar just en frihetslinje som också moderater driver. I långa stycken har m och fp varit överens på detta politikområde och det finns förutsättningar att ena allianspartierna bakom förändringar av den tidigare socialdemokratiskt dominerade kulturpolitiken.
Förhållandet att utspelet inte var förankrat i regeringen, än mindre i det egna partiet, får ses mot bakgrund av fp-ledningens behov av profilering. Men i längden försvårar denna typ av utspel ett förtroendefullt samarbete inom en koalition - särskilt som denna just tillsatt en arbetsgrupp ledd av kulturministern för att skapa en alliansplattform. Att förhandla via massmedier leder sällan till avsett resultat.

När statsministern nu välkomnat utspelet som en debattstart finns anledning att ta upp några tankekorn. Först ska konstateras att flera av de mest kontroversiella punkterna tills vidare hanteras på EU-nivå. Det gäller presstödet vars framtid kan komma att avgöras av EU-kommissionens intervenering mot den höjning som vänsterblocket med stöd av centern drev igenom förra året, mot vilken m och fp reserverade sig till förmån för en stegvis avveckling under mandatperioden. EU är inte känt för att gilla selektivt industristöd som snedvrider konkurrensen.
Även statliga Boxers monopol på digital teve-distribution i marknätet är på goda grunder ifrågasatt och kan oavsett EG-domstolens behandling upplösas genom en försäljning.

När det gäller Sveriges Television och Sveriges Radio är m och fp också överens om att det inte är lyckat att återskapa företagsjätten från monopoltiden. Främst skulle det gå ut över radion som egen konstart i etern med stor risk att trängas undan av teveunderhållningen. Desto viktigare att SVT fortsätter att satsa på sitt breda kärnuppdrag: nyheter, samhällsdebatt, dokumentär, kultur och folkbildning. Det är sannerligen inte ett smalt utbud för eliten.
På andra punkter har alliansens liberala partier olika lösningar, liksom c och kd har sina gamla favoriter. Men i grundsynen på kulturpolitikens färdriktning håller en samsyn på att växa fram bland allianspartierna i riksdagens kulturutskott. Målet är att skapa en gemensam reformagenda för mandatperioden och denna process har nu äntligen kommit igång. (SNB)

Debatt: Borgerlig mediepolitik på väg i kulturutskottet