Bort med krånglet!
Kostsamt krångel. Det kostar företagen 17 miljarder om året att följa lagar och regler. Foto: HENRIK MONTGOMERY/Pressens bils
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Nutek undersöker vad byråkratin kring lagstiftningen kostar företagen. Hittills har de betat av fem områden och två återstår.
17 miljarder är väldigt mycket pengar. Som jämförelse kan nämnas att i regeringens budgetproposition anvisas drygt fyra miljarder till hela näringslivsområdet. Och det är alltså inte pengar som går till produktionen eller till personalvård eller utvecklingsarbete, utan pengarna används för att företagen ska kunna uppfylla alla krav som lagen ställer. I praktiken handlar det om att fylla i blanketter och rapporter, sitta i möten, läsa tjocka buntar med regler och tillämpningsföreskrifter och skriva ändlösa planer om allt mellan himmel och jord.
Bara den arbetsrättsliga lagstiftningen kostar företagen sex miljarder om året, säger Nutek.
Detta är faktiskt helt orimligt.
Det måste självklart finnas ett regelverk kring företagande, det är inte det det handlar om. Men det ska inte behöva kosta företagen 17 miljarder om året att följa reglerna. Tänk vilken nytta de pengarna kunde göra om de i stället investerades i produktionen.
Nuteks rapport är på sätt och vis inte förvånande. Att krånglet är ett jätteproblem har vi vetat länge. Många företagare har vittnat om hur betungande regelverket är och hur stor del av deras tid och energi som går bara till att fylla i alla myndighetsblanketter rätt. Ett misstag kan få ödesdigra konsekvenser. Och det är inte bara små och medelstora företag som känner av det. Nu vet vi genom Nutek också hur mycket krånglet kostar.
Många tycks tro att det "bara har blivit såhär". Men så är det inte. Reglerna har inte tillkommit av en slump.
De är resultatet av den medvetet företagsfientliga politik som de senaste decenniernas socialdemokratiska minoritetsregeringar har drivit.
Politiken har utgått från att företagande i grunden är suspekt och att företagare egentligen är rätt skumma typer, som bara är ute efter att berika sig själva. Att vi måste ha ett fungerande näringsliv begriper flesta socialdemokrater och miljöpartister. Men det måste omgärdas med regler om precis allting.
Vänsterpartiet har dock fortfarande kravet på förstatligande av näringslivet inskrivet i partiprogrammet, om än i något urvattnade ordalag: "Kapitalets makt måste brytas för att demokratin skall kunna fördjupas och breddas. De rättigheter som springer ur ägandet måste begränsas och ägandet i sig övergå till gemensamma former" står det.
Undra på att regelverket ser ut som det gör, när de politiker som beslutar om det skriver sådant i sina partiprogram!
Näringsminister Maud Olofsson lovar att hon ska minska regeltvånget och därmed företagens kostnader. Regelbördan ska minska med 25 procent fram till 2009, har regeringen lovat. Det är bara att hoppas att den lyckas med det.
Regelkrånglet är ett av de viktigaste skälen till att människor väljer bort att bli företagare i Sverige . Om regeringen ska kunna leverera de jobb den lovat måste vi få fler företag och för att få fler företag måste vi få fler människor intresserade av att bli företagare. Så länge det kostar de svenska företagen 17 miljarder om året att följa reglerna kommer det intresset inte att öka.