Bra idé men fel väg
Hushållsavdrag. Om finansminister Anders Borg verkade en aning bekymrad så var näringsminister Maud Olofsson desto gladare när hon häromdagen presenterade regeringens förslag om skatterabatt för hushållsnära tjänster. Ett 50-procentigt skatteavdrag ska man få göra för exempelvis städning, tvätt och strykning, hämtning och lämning av barn på dagis och vårdhjälp till sjuka äldre personer.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Men det grundläggande principproblemet kvarstår, nämligen själva konstruktionen. Regeringen har valt ett system med avdragsrätt, vilket dels ställer till en del redovisningsmässigt krångel - som långt ifrån är löst i lagrådsremissen - och dels innebär att den redan snåriga skattelagstiftningen blir ännu snårigare. Är detta verkligen rätt väg att gå, frågar man sig. Vi svenskar har redan ett skattesystem som i alldeles för stor utsträckning är ett lapptäcke av regler som tillkommit vid olika tidpunkter och med olika syften. Det är svårt att de hur skattelagstiftningens olika delar hänger ihop med varandra, helt enkelt därför att de faktiskt inte gör det. I ett land med så höga skatter som Sverige borde politikerna tycka att det är extra viktigt att skattereglerna är tydliga och begripliga. Men, som vi konstaterade häromdagen apropå idén om att avskaffa källskatten, det ligger naturligtvis i deras intresse att vi inte riktigt ska veta hur mycket skatt vi betalar och hur den beräknas.
Tanken bakom avdragsrätten är god. Många människor får inte vardagen att fungera och har i dag inte råd att anlita hjälp. Men det vore bättre att sänka skatten för alla, för att ge människor möjlighet att själva bestämma vad de vill göra med pengarna. Det vore en jämställdhetsreform som hette duga!