Brist på lärare eller kunskaper?
Rätt eller fel? Plötsligt finner Högskolverket att vi är på väg mot överskott på lärare, snarare än brist.Foto: Claus Gertsen/SCANPIX
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det väntas fortsatt brist på förskollärare och yrkeslärare på gymnasiet. Men i övrigt gäller balans eller överskott. Anmärkningsvärd tycker Högskoleverket att förändringen i arbetsgivarnas syn på behovet av lärare i matematik och naturvetenskap är. År 2000 ansågs bristen vara svår på alla stadier. Nu tycker kommunerna att det råder balans.
Förklaringar kan vara att kommunerna fyllt på med formellt obehöriga och nu inte är intresserade av lärare med fullständig examen. Det är begripligt men tyder inte på intresse för kvalitet. Eller kunde i vart fall göra det om det funnes ett mer gediget förtroende för lärarutbildningen.
Situationen kan tyda på en, uppenbarligen väl motiverad, misstanke att den formella behörighetsstämpeln inte utgör den kvalitetsdeklaration den borde utgöra, vad nyutexaminerade lärare i dag anbelangar. Entydiga studier och granskningar har ju blottlagt rejäla luckor i fråga om lärarutbildningens kunskapsstoff. Såvitt kan man se finns det goda skäl att efterlysa genomgripande reformeringar av lärarutbildningen för att i mångt och mycket uppnå en kunskapsstandard märkbart över gymnasienivå.
Inte heller borde den formella behörigheten förbehållas uteslutande den statliga lärarutbildningen. Allt talar för att det vore en styrka för utbildningsväsendet med fler möjliga vägar in i läraryrket.
Iakttagelsen att det nu skulle finnas nog med lärare i matematik, naturvetenskap och främmande språk kan nog tyvärr också förklaras med att eleverna lärt sig att det på kort sikt lönar sig att välja bort "svåra" ämnen, även om det på sikt skadar både dem och samhället.
Högskoleverket garderar sig med att hänvisa till undersökningars och prognosers bräcklighet och bristande jämförbarhet. Hur som helst torde elever och föräldrar betrakta ett eventuellt läraröverskott, någonstans i ungdomsskolan, som det minsta av sina problem.
Ungefär 225 000 lärare är verksamma i ungdomsskolan. Lärarutbildningen är den enskilt största högskoleutbildningen räknat i antalet studenter. Det är viktigt att sträva efter en god matchning med arbetsmarknadens efterfrågan. Men vida hellre ett överskott än en brist.
Årskullarna av elever växlar, men de som bestämmer vet ju i förväg ungefär hur många platser som behövs i skolsystemet. Men vi vet inte exakt var eleverna kommer att finnas, vilka deras behov är och vilka val de kommer att träffa. En buffert av professionell personal är alltid behövlig.
Talet om lärarbrist har grundats i den generationsväxling som redan pågår och som påskyndats av det som kallas "psykosociala faktorer", att lärare helt enkelt inte orkar med dålig och ansvarslös skolpolitik, bristfällig skolledning och elever som hellre vill göra något annat än att gå i skolan.
För den som vill ta del av olika åsikter om skolans verkliga problem kan rekommenderas den färska boken "Våra drömmars skola" som kommit till på initiativ av Lärarnas Riksförbund. Titeln kan tyckas flummig, men det är inte innehållet med inlägg av kända opinionsbildare. Vän av ordning, inte bara i skolan, kan konstatera att de lätt sorteras i två grupper:
De som likt skolminister Ibrahim Baylan vill ha en skola som nu.
Och de som vill ha en bättre.