Bristen på bra tjänster
Framgång? Wanja Lundby-Wedin ser kostsamma tjänster som en framgång. Foto Fredrik Sandberg / SCANPIX
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Förslaget till tjänstedirektiv röstades igenom i Europaparlamentet i veckan som gick. Det var tyvärr urvattnat, svåröverskådligt och hämmande för utvecklingen i Europa. Typiskt nog beskriver de svenska fackförbunden LO och TCO direktivet som en framgång för den fackliga kampen. Det kanske är sant, men bristen på enhetliga och begripliga regler inom EU är inte någon framgång för fackföreningsmedlemmarna i deras egenskaper av konsumenter eller europeiska medborgare.
Svenskt Näringsliv anser att den kompromiss som nåtts är sämre än om de gamla reglerna gällt. Handelskamrarna kräver att nya regler tas fram som möjliggör en europeisk tjänstemarknad. Polariseringen mellan det Europa som företagen och deras organisationer vill se, och den brokiga skaran av arbetstagarrepresentanter är lika olycklig som konstlad.
Nog för att svenska byggnadsarbetare kan vilja hålla uppe lönerna, till priset av höga boendekostnader. Men protektionismen och byråkratin som i dag omgärdar tjänstehandeln i Europa drabbar svenska företag och deras anställda när de vill exportera sina tjänster till andra länder.
Både i svensk och europeisk debatt sägs ofta att vi inte ska konkurrera med låglönejobb. Gott så, även om människorna i samhället alltid har efterfrågan även på enklare tjänster. Taxiförare, frisörer, butikspersonal och restauranganställda behövs under lång tid framöver. Alla kan inte vara disputerade akademiker med forskningsjobb och en månadslön över 50 000 kronor.
Men om de enklare tjänsterna ska vara värda att utföras, måste det finnas någon som är beredd att betala för dem. Och vad är det för fel med att avreglera den europeiska marknaden så att det blir lättare att konkurrera med mer kvalificerade tjänster?
Många klagar på att det är dyrt att gå till tandläkaren och regeringen vill ta in skattepengar för att sänka kostnaden, samtidigt som polska tandläkare är på väg att etablera sig i Sverige. Svensk vårdpersonal har på liknande sätt sökt lyckan i Norge.
Svenska tjänsteföretag kommer nu att få något bättre möjligheter i Europa och Europas konsumenter kommer att få större valmöjligheter. Det blir det försiktigt positiva omdömet om tjänstedirektivet. Det kunde ha blivit så mycket mer.
Konkurrensen leder till att några människor förlorar sina jobb. Samtidigt får fler råd att köpa nya, bättre och billigare produkter. Mer avancerade tjänster kan också efterfrågas, som specialistsjukvård och olika typer av försäkringar. Genom att utbud och efterfrågan förändras mister vi en del av det gamla och får ta del av det nya.
Om en tjänst är tillåten i ett EU-land, borde det inte finnas något hinder för att den tjänsten ska kunna utföras i ett annat EU-land. Det kan vara nog så krångligt med språkförbistring och olika affärskultur. Men ingen kund är tvingad att köpa av eller anlita någon från ett annat land.
Däremot finns det i många länder ett tvång att anlita en landsman för flera typer av tjänster. Sådana lagar ger inga trygga jobb, bara dyrare tjänster och fler missnöjda konsumenter. Det borde ingen kunna beteckna som en framgång.