Härförleden, i denna tidning, uttalade sig en grupp moderater, bestående av bland andra Christin Rampeltin-Molin och Jörgen Andersson, om hur man vill förändra svensk skola. Det är en lovvärd ambition, massor av önskningar och tyckande, men inte en stavelse om att det får kosta något. Det skarpaste påståendet var att ”lärarlönerna bör öka”. Frågan är vem vill inte stärka skolan?
På samma sida utvecklar Kenneth Hardy Axelsson (FP) sina funderingar om hur han vill stärka svensk skola. Han konstaterar då bland annat "den rådande situationen i skolan är inte ett skolproblem. Det är ett samhällsproblem”. Jag menar att det är ett annat problem. Det är tondöva kommunalpolitiker som ser skolan enbart som kostnader och inte en investering i humankapital. I individer som efter en lyckad skolgång kan leva ett liv med hög livskvalitet och vara värdefulla samhällsmedborgare.
Arvet till våra barn och barnbarn betonas med rätta allt som oftast i samhällsdebatten. Jag är beredd att jämställa det politiska övergreppet, i form av ett orimligt besparingskrav, som Barn- och utbildningsnämnden (BUN) drabbades av 2013, med exempelvis den bestående effekten av dagens koldioxidutsläpp. Dåliga förutsättningar för ett livslångt lärande får konsekvenser för ett barns hela liv, precis som effekten av klimatförändringar, som också har en långsiktig negativ påverkar.
Jag vet inte hur Christin Rampeltin-Molin i egenskap av ordförande i BUN ser på skolans situation i dag. Hon har så vitt jag vet inte uttalat sig i frågan. Men i ärlighetens namn, så har varken moderater eller socialdemokrater bidragit med någonting som skulle stärka skolan i Västerviks kommun.
Det förefaller som om det bara är Centerpartiet som har det politiska modet, att inte bara peka på problemet, utan även tillföra nödvändiga resurser. Centerpartiet är berett att höja skatten med 37 öre och därmed stärka BUN:s ekonomi med cirka 20 miljoner kronor . Detta yrkade Centerpartiet i budgetprocessen för 2014 och vid kommunfullmäktiges kontrollstation i november. Vid båda dessa tillfällen avböjde majoriteten att bifalla yrkandet. Mats Hugosson (C), kommunstyrelsens andre vice ordförande, utvecklade sina tankar i frågan med en debattartikel den 1 februari 2014 i bland annat denna tidning. Det är inspirerande läsning för den som värnar om våra barns lärande och framtid.