Chockhöjd trafikförsäkring hotar vägsäkerheten
Bussar. Artikelförfattaren menar att höjningen av trafikförsäkringen inte leder till önskad effekt. Foto: Trons/SCANPIX
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Kritiken mot bristerna i regeringens beslut har varit stor. På punkt efter punkt har remissinstanser, debattörer och vanliga människor sågat förslaget. Tyvärr är förslaget inte bara bristfälligt. Det motverkar även sitt syfte och innehåller rena moment 22.
Hur kan trafiksäkerheten öka genom att det trafiksäkraste fordonet på vägarna, bussen, får de högsta premiehöjningarna? Vägtrafikinspektionens statistik visar att risken att dö i en trafikolycka är tio gånger högre när man reser med bil än med buss. Trots detta får bussen mycket större premiehöjningar än alla andra fordonsslag.
Regeringens politik kommer att kosta busstrafiken över 100 miljoner kronor varje år. Detta kommer att slå hårt mot kollektivtrafikresenärerna.
Kollektivtrafiken ställs nu inför tre alternativ: att höja biljettpriserna, dra in buss- och tågturer eller måste länstrafikbolagens ägare, kommunerna och landstingen, skjuta till mer pengar, vilket i många fall kommer att kräva skattehöjningar.
Andra utvägar finns inte. Möjligheten att spara sig ur höjda kostnader är sedan lång tid tillbaka uttömd. Varje buss måste ha en förare. Istället för bättre trafiksäkerhet blir säkerheten på vägarna sämre när biljettpriserna höjs, kollektivtrafiken försämras och människor tvingas ta bilen istället för bussen.
Hur kan en skatt, som kommer att gå upp om olyckorna blir färre, fungera som en morot för människor att köra mer trafiksäkert? Regeringens syfte med skatten är att intäkterna ska täcka kostnaderna för redan inträffade personskador i trafiken, men om det visar sig att förslaget, mot förmodan skulle leda till färre olyckor, kommer intäkterna att sjunka och skatten måste höjas för att statens ska få in de 3,5 miljarder som de gamla skadorna kostar varje år.
Hur ska regeringen genom skatten kunna skapa incitament för att undvika olyckor som redan inträffat? Detta blir ännu mer orimligt när man upptäcker att det är framtidens trafikanter, varav en del ännu inte är födda, som under 24 år framåt ska betala gårdagens trafikskador.
Varför ska fordonsägarna betala för att staten och kommunerna håller en bristande säkerhetsstandard på vägarna? I januari presenterade Folksam en analys av alla dödsolyckor som inträffade på svenska vägar under 2004. Studien visar att vägens bristande säkerhetsstandard orsakade 72 procent av dödsfallen.
Även om man inte ska uppfatta siffrorna som exakta pekar de på att vägarnas trafiksäkerhetsstandard är ett mycket stort problem och att regeringens förslag innebär att fordonsägarna år efter år kommer tvingas betala för att staten och kommunerna håller en bristande säkerhetsstandard på vägarna.
Hur kan en besparing på åtta miljarder kronor vara en satsning på trafiksäkerhet? När de borgerliga partierna i Bankerydsöverenskommelsen för första gången presenterade trafikförsäkringsförslaget var syftet att spara 8 miljarder. Nu är det regeringens huvudnummer på trafiksäkerhetsområdet under 2007, det år som av infrastrukturministern utsetts till trafiksäkerhetens år. Flera remissinstanser har pekat på att förslaget kommer att få negativa följder för trafiksäkerheten.
Vi inom bussbranschen vill ha svar på dessa frågor. Reinfeldt, Borg och Torstensson, visa att ni tar bristerna på allvar och dra tillbaka beslutet. Säkerheten på våra vägar är allt för viktig för att bristerna i beslutet inte ska tas på allvar. (SNB)
DEBATT
Anna Grönlund är vd för Svenska Bussbranschens Riksförbund.