Cypern ett öppet sår i EU-Europa
Fidel Castro
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Sezers gåva var en replik till vad Cyperns president Tassos Papadopoulos hade med sig när han 10 november togs emot av påven i Rom.
Det var en ikon av Madonnan och barnet, från en förstörd kyrka, i den av tiotusentals turkiska soldater sedan 1974 ockuperade norra delen av Cypern, samt ett album med 300 foton på ortodoxa eller katolska kyrkor som rivits eller omvandlats till barer, hotell och restauranger.
Cypern är ett öppet sår i EU-Europa. Tanken var att EU-medlemskapet, som blev verklighet för Cypern 2004, skulle bidra till att läka såret på Cypern. I stället hotar det att infektera relationen mellan EU och Turkiet, mellan "öst och väst", inklusive islam och kristenheten.
Påven har varit i Turkiet i första hand för att odla katolska kyrkans kontakter med den ortodoxa trosriktningen. De ortodoxa och katolska ledarna bannlyste varandra år 1054. I modern tid strävas efter försoning. Påven Paulus VI och Johannes Paulus besökte Turkiet i det syftet 1967 respektive 1979.
Men särskilt den senare förknippas med sökandet efter en gemensam grund som skulle kunna minska även andra klyftor. Vatikanen hävdar att man inte sysslar med politik, i alla fall inte "direkt". Men man vill ju verka för fred - också längs den front som går mellan grekiskt och turkiskt, kristet och muslimskt.
Efter en kort träff med påven förklarade Turkiets troende premiärminister Erdogan att påven bekräftat sin uppfattning att islam är en "fredlig och vänlig" religion.
När påven ännu var kardinal Joseph Ratzinger förklarade han att "Turkiet alltid företrätt en annorlunda kontinent, i ständig kontrast till Europa". Nu är hans och Vatikanens åsikt att varför skulle inte Turkiet kunna bli med i EU om man uppfyller villkoren?
Nog ser det ut som om påven förmår justera uppfattningar, i ett gott syfte.
För en hel del greker och turkar är det uppenbart svårare.
Cypern var en brittisk besittning till 1960. Ön blev självständig, efter en kompromiss som sprack efter bara några år.
Turkarna, 18 procent av befolkningen, hade beviljats oproportionerligt stort politiskt inflytande, men kände sig fysiskt hotade av grekiska nationalister som ville ha förening med Grekland. En statskupp 1974 gav Turkiet förevändningen att som skyddsmakt gripa in och dela ön.
"Obegripligt", ska påven ha sagt när president Papadopoulus visade honom bilder på förstörda kyrkor. Vad påven sade när Turkiets president visade honom motsvarande skändligheter är inte känt.
"Obegriplig" är hur som helst dagens situation. Kandidatlandet Turkiet håller en del av ett medlemsland ockuperat och har sänt dit tiotusentals människor från turkiska fastlandet. Turkiet vägrar erkänna Cyperns regering.
"Obegripligt", tyckte omvärlden det var när grekcyprioterna i april 2004 röstade nej till en fredsplan utarbetad av FN, med stöd av Grekland, Turkiet, EU och Glafkos Klerides, veteranpolitiker som i presidentvalet 2003 besegrades av Papadopoulos.
I Cyperns parlamentsval i maj stärktes de partier som stod på nejsidan i folkomröstningen i fjol.
Initiativ till nya kompromisser, i regi av FN och EU har kommit tillkorta. Senast gav EU:s ordförandeland Finland upp inför parternas oförmåga.
Båda anser sig ha moraliskt och sakligt rätt. Båda kan hänvisa till folkligt stöd. (SNB)
Utrikes
Bo Ture Larsson