Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill vara ärliga mot väljarna i Kalmar län och säga som det är. Landstingsskatten behöver höjas med 50 öre från årsskiftet för att klara sjukvårdens kvalitet. Att höja skatten är inget enkelt beslut att fatta, men alternativet hade varit ännu svårare att hantera. I den här artikeln vill vi förklara hur vi har resonerat och beskriva skälen till varför landstinget behöver en inkomstförstärkning.
Vad är det som har hänt med ekonomin, Landstinget i Kalmar län är ju i grunden ekonomiskt välskött sägs det?
Det är riktigt att Landstinget i Kalmar län har ordning på ekonomin. Sedan år 2006 har landstinget haft ekonomiska överskott och miljardsinvesteringarna i länets tre sjukhus är exempelvis gjorda till 100 procent ur egen kassa. Därtill är vårdkvaliteten hög och patientnöjdheten stor. Det som nu har hänt är tre yttre omständigheter som har förändrat de ekonomiska förutsättningarna inför kommande år.
1. För det första förlorar landstinget 110 miljoner kronor eftersom staten har ändrat i det nationella utjämningssystemet mellan landstingen. Hänsyn tas inte längre till vårdtyngd vilket gör Landstinget i Kalmar län till det landsting som förlorar mest i Sverige, hela 470 kronor per invånare.
2. För det andra innebär lågkonjunkturen att skatteintäkterna inte ökar tillräckligt. Den höga arbetslösheten gör att inkomsterna till landstinget minskar, men behovet av sjukvård kvarstår naturligtvis. Landstinget måste ta ansvar för en trygg och tillgänglig hälso- och sjukvård av hög kvalitet oavsett konjunkturförändringar. Landstinget i Kalmar län har dessutom Sveriges äldsta befolkning som behöver en allt mer avancerad sjukvård.
3. För det tredje har den borgerliga regeringen sedan år 2006 prioriterat sänkta skatter framför höjda generella statsbidrag till landstingen. Det statliga anslaget till sjukvården har därmed urholkats kraftigt. I regeringens senaste budgetförslag fortsätter skattesänkningarna, resurser som istället borde satsas på exempelvis sjukvården där behoven ökar stort de kommande åren på grund av den demografiska utvecklingen.
Hur påverkas jag av skattehöjningen? För medelinkomsttagaren i Kalmar län innebär skattehöjningen 100 kronor mer i månaden. Landstinget har inte höjt skatten för sjukvården sedan år 2002. En skattehöjning på 50 öre ger landstinget 212 miljoner kronor i ökade intäkter.
Vilket alternativ fanns till en skattehöjning? Det skulle handla om kraftiga nedskärningar, exempelvis uppsägningar och anställningstopp, nej till investeringar i nya lokaler för psykiatrin och nej till satsningar inom exempelvis cancersjukvården. Vi är övertygade att det finns ett brett allmänt stöd för en skattehöjning eftersom landstinget därmed kan trygga och utveckla sjukvården i hela Kalmar län.
Många låginkomsttagare får också höjd skatt? Vi är medvetna om detta. För att skapa en rättvisare fördelning och kompensera skattehöjningen till utsatta grupper föreslår vi att fri sjukvård införs för äldre. Landstinget blir först i Sverige med att införa fri sjukvård för 85-åringar och äldre. Det är en stor grupp som besöker vården ofta. Många pensionärer, särskilt kvinnor med låga pensioner, lever på marginalen. Dessutom är det länets äldre som skulle drabbas hårdast av nedskärningar i sjukvården. Vi föreslår också att patienter inom psykiatrin som tvångsvårdas ska bli avgiftsbefriade. Det är en liten skör grupp som ofta har det ekonomiskt väldigt ansträngt.
Blir det några andra nyheter i budgeten? Vi presenterar hela förslaget till landstingets budget nästa vecka. Klart står att sjukvården har stora behov. Men en skattehöjning innebär inte att det nu är ”guld och gröna skogar”. Ska Landstinget i Kalmar län fortsätta att vara framgångsrikt krävs det fortsatt fokus på förbättringsarbete, god tillgänglighet, ökad kvalitet för patienterna och hårda prioriteringar.