De märkliga ungdomarna
Sansad syn. En poäng med att vara ung är att man blir äldre. Insikten härom borde bädda för en mera sansad syn på vad unga och äldre har gemensamt. Mycket mer än man tror utifrån nyhetsrapporteringen. Foto: Johan Nilsson/SCANPIX
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det är en vanlig bild av ungdomar i en nyhetsrapportering som naturligen domineras av det avvikande. Vi vet att det är en falsk bild om man ser till hela verkligheten. Men det är självklart att unga människor står i fokus och ofta negativa sammanhang.
Varför är det så?
Jo, unga människor är framtiden. Det är den unga generationen som ska ta över efter den äldre generationen. De är de unga som ska ta hand om och som ska försörja de äldre. Förhoppningarna är stora och besvikelsen blir minst lika stor när unga människors beteende inte passar in i mallen.
Att unga människor ska ha rätt till inflytande är i dag en självklart. Från politiskt håll tävlar partierna om att vinna de unga väljarna och om att kunna visa upp sina unga politiker. Men unga väljer bort partiengagemanget. Kvar står förvånade äldre partirävar som tycker att ungdomarna varit otacksamma för att de inte vårdat förtroendet.
Förståelsen mellan generationernas olika agerande ställer många gånger till onödiga problem.
För den som vill försöka förstå ungdomar har Ungdomsbarometern ställt upp tre viktiga punkter. För det första, säger Ungdomsbarometern, är ungdomen en livsfas. Vissa värderingar och beteenden hänger ihop med denna fas. Exempelvis viljan att ifrågasätta auktoriteter och frustrationen över att befinna sig i gränslandet mellan ungdomsårens identitetssökande och den förment trygga vardagen som vuxen.
För det andra skiljer sig värderingarna mellan olika ungdomsgenerationer. Att vara ung på 60-talet är inte detsamma som att vara ung år 2006. Och för det tredje, och kanske viktigast att påpeka, finns det stora skillnader inom gruppen unga. Det går inte att lyssna till en individ och tro att alla i samma ålder tänker och resonerar likadant.
Men vilka referensramar och händelser är det som har präglat dagens unga? Dagens förstagångsväljare är födda ett år innan Berlinmuren föll. För dessa är konflikten mellan öst och väst inte en referensram på samma sätt som mordet på Anna Lindh eller terrorattacken den 11 september. Och om det inte blir maktskifte vid valet nu i september kommer förstagångsväljarna vid nästa val, år 2010, aldrig ha upplevt annat än socialistiska regeringar.
Det präglar.
Ytterligare exempel på händelser som visar ungdomars referensramar är de senaste dagarnas debatt om bruk- och missbruk av Internet. För ungdomar är det inte en teknik som de behövt vänja sig vid. Den har alltid funnits där. Att kommunicera via Internet, hämta information och bli översköljd av en mängd intryck är lika naturligt som att resa utomlands, att ha olika valmöjligheter och att forma sitt eget liv. Att vara en unik individ.
Det är de snabba och korta projekten som lockar ungdomars uppmärksamhet, framför de långa och trögrörliga.
Att engagera sig politiskt är inte en motsättning till detta. Att däremot binda upp sig upplevs av många unga som ett avskräckande evighetsprojekt. Men det behöver inte vara negativt. I alla fall inte om den politiska kulturen innebär att man kan komma tillbaka.
För att förstå ungdomar räcker det att prata med dem, i stället för att prata om dem.
Både unga och vuxna bör dessutom betänka att ungdom, vare sig man ser det som en brist eller ett plus, är ett tillstånd av övergående slag.