DEBATTHälsan viktig för ekonomisk framgång
Sunt. Cykla till jobbet. Foto: Maja Suslin/Scanpix
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
En ny rapport från Statens folkhälsoinstitut, Hälsans betydelse för individens och samhällets ekonomiska utveckling, diskuterar om insatser för bättre folkhälsa är viktiga för att stärka svenska regioners sysselsättning, tillväxt och utveckling. Här har vi samarbetat med Institutet för framtidsstudier.
Rapporten analyserar hälsosituationen i landets kommuner år 2000 och den ekonomiska situationen samma år. Kommunerna har sedan klassificerats efter skalorna hälsa - ohälsa och bättre - sämre ekonomisk utveckling.
Analysen visar en grupp med 57 kommuner där befolkningen är välmående och ekonomin utvecklats i positiv riktning, till exempel Uppsala, Strängnäs och Uppvidinge.
En andra grupp med 157 kommuner kännetecknas av en genomsnittlig hälsa och ekonomi, exempelvis Gotland, Oskarshamn och Härjedalen.
En tredje grupp med 72 kommuner har ofördelaktig ekonomi och hälsa, till exempel Arjeplog, Torsås och Högsby. Den gruppen karaktäriseras av högre arbetslöshet, lägre inkomst och högre andel människor med sjukpenning och förtidspension, lägre medellivslängd och högre dödlighet på grund av lungsjukdom och alkohol.
Sverige är alltså i hög grad ett delat land. De hälsosamma och ekonomiskt lyckade kommunerna finns framför allt i västra och södra Sverige medan den motsatta situationen råder framför allt i norr. En viktig faktor är troligen ohälsosamma vanor, som rökning, alkohol och bristande motion. Förhållanden som är vanligare i medelstora städer och glest befolkade områden.
Kommuner med höga ohälsotal visar sig ha svårt att nå ekonomisk utveckling utan redskap för att motarbeta ohälsa. Slutsatsen blir därför att hälsan måste föras fram som en motor för regional ekonomisk utveckling.
Rapporten studerar också ohälsans effekter på den enskilde individen. Vi har sett det starka sambandet mellan ohälsa och svag lokal ekonomi. Men vad ligger bakom? Är ohälsa en spegling av en dåligt fungerande ekonomi eller bidrar ohälsa till en sämre ekonomi?
Resultaten visar att personer som blir sjuka halkar efter i löneutveckling, de har ett lägre sparande och deras position på arbetsmarkanden försvagas med större risk för arbetslöshet. Liknande effekter finns också för den sjukes partner. Att ens partner blir sjuk ökar den egna risken att bli sjukskriven. Ohälsa påverkar även barn till sjuka personer och kollegors inkomstsituation påverkas negativt.
Ett annat viktigt angreppssätt är att anlägga ett historiskt perspektiv. Det görs också i rapporten. Analysen visar att en förbättrad folkhälsa varit en viktig drivkraft för ekonomisk utveckling de senaste 200 åren, såväl som under efterkrigstiden.
Sambandet mellan hälsa och ekonomi är sannolikt dubbelriktat och samspelande. Hur en framgångsrik strategi för regional utveckling ser ut beror därför på vad man har lättast att påverka. Hittills har regional utveckling i hög grad setts som ett område för näringslivspolitiker. I framtiden växer nödvändigheten av att lyfta fram hälsofrågor och att betona långsiktighet. Även om det finns snabba ekonomiska effekter av förbättrad folkhälsa, så finns långsiktiga effekter som är svåra att upptäcka direkt.
Rapporten stärker uppfattningen att hälsa har positiva effekter på ekonomisk tillväxt. Hälsa borde därför diskuteras som drivkraft till utveckling på samma sätt som utbildning och infrastruktur. Särskilt om man strävar efter en hållbar utveckling.