DEBATTVäljare och folkvalda har rätt att göra skolan bättre
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det här är grundläggande frågor, och där behövs det klarspråk när två fackförbundsledningar påstår att politikerna inte skall lägga sig i hur arbetet i skolan går till. Diskussionen blev extra tydlig efter politiska veckan i Visby. Där tog folkpartiet liberalerna upp ett antal förslag om hur skolan skall bli bättre på att ge kunskap, och inte minst på hur undervisningen i svenska skall stärkas.
Jan Björklund (fp) hade tagit fram jämförelsematerial om hur eleverna i Sverige arbetar påtagligt färre timmar i veckan än i andra länder, när man ser till skoltimmar plus arbete med hemläxor. Det beror på att ambitionerna i skolan fått sjunka, och att utbildningspolitiken inte har hindrat det utan snarare öppnat vägen för kvalitetssänkningen.
Det blir inga resultat utan arbete, och det gäller även i skolan. Det behövs både fler lektionstimmar - så att skolveckan utnyttjas bättre - och mer tid för självstudier genom läxläsning.
Det var också vad folkpartiet sade i Visby. Det var då ordförandena i båda tjänstemannafacken i skolan kom med invändningar om att "politikerna" inte skall lägga sig i sådant som scheman och läxor.
Fackförbundsledningar kan ha en inställning och fackföreningsmedlemmar en annan - särskilt när det handlar om politik, och skolpolitik. Folkpartiet kan vara säkert på att ha mycket stöd bland dem som arbetar i skolan, för att skolarbete och kunskap måste tas på mer allvar - och för att det måste vara bra skolor överallt och för alla elever.
Men det finns en helt annan politisk fråga där det bränner till när folkpartiet ställer krav på att skolan blir bättre. I en del yrkesgrupper i stat och kommun har det blivit vanligare att inte acceptera att man är anställd i ett demokratiskt lands demokratiskt styrda förvaltning.
En del tjänstemän vill bestämma själva, de som är folkvalda skall inte få påverka verksamheten, utan bara ange övergripande mål och skyffla in skattepengar, och sedan skall anställda chefer fatta de beslut som betyder mest.
Det var den attityden som kom fram i ljuset då folkpartiet ställde krav på uppryckning i skolan.
Men skolan arbetar på väljarnas uppdrag. Väljarna har rätt att ställa krav, förvänta sig goda resultat och driva igenom förändringar när skolan inte ger eleverna det eleverna borde kunna vänta sig.
Väljarna företräds av folkvalda, i både riksdag, regering och kommuner. En fackförbundsordförande som pratar om att det är "klåfingrigt" och oacceptabelt att folkvalda politiker lägger sig sådant som läxor och scheman säger egentligen att väljarnas röster skall vara utan verkan, att väljarna bara skall betala utan att effektivt kunna rösta för förändring när förändring behövs.
De som är folkvalda har både rätt och skyldighet att påverka hur skolan fungerar, vilka krav som ställs på den, vilken kunskap som i stora drag skall förmedlas och hur skolans resultat skall kontrolleras. Då krävs det både läroplaner som klargör skolans uppgifter i både kunskap och förmåga till självständigt arbete - två saker som båda kräver läxor för att vara möjliga.
Svensk skola ligger - till skillnad från Finlands - inte i topp i världen eller Europa. Sverige hör tvärtom till en ganska stor grupp länder där brister i skolan hotar utvecklingen av både näringsliv och välfärd.
Detta skall ändras. Då måste också politikens styrmedel användas med kraft. Våra folkvalda har rätt att göra skolan bättre, oavsett om facket gillar det eller inte.