Demokratin ska utvecklas inte avvecklas
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Förslaget är underligt och innebär en inriktning som avvecklar istället för att utveckla och stärka demokratin. Visserligen skulle det vara enklare att låta riksdagen utse våra parlamentariker i europaparlamentet än att bemöta de orsaker som det låga valdeltagandet i Sverige ger uttryck för. Men det duger inte som skäl för att avveckla medborgarnas rätt att utse sina företrädare. Det handlar i grunden inte om hur vi ska förmå fler personer att gå till valurnorna, kärnan i problematiken handlar om hur vi långsiktigt kan öka delaktigheten, inflytandet och engagemanget från de svenska medborgarna. Finns känslan av delaktighet och möjlighet att påverka kommer även valdeltagandet att öka.
I en tidigare publicerad artikel i Västerviks-Tidningen skriver Per Olof Öhrn, förbundsordförande i Studieförbundet Bilda, om det låga valdeltagandets samband med bristande information och kunskap. Att valdeltagandet i Sverige tillhör de lägre inom EU-området och faktiskt sjunker är minst sagt beklagligt. Valet handlade inte om huruvida Sverige skall delta i Europasamarbetet eller inte ändå handlade mycket av valdebatten om detta. Frågorna var heller inte av höger-vänsterkaraktär som moderater och socialdemokrater gärna ville få det till. På det viset bidrog många partier till att försvåra för väljarna att ta ställning till det som det egentligen handlar om: vilka värderingar ska vägleda de personer som representerar oss svenskar i Europaparlamentet under de kommande fem åren.
Många väljare som jag mötte upplevde det svårt att ta ställning mellan partierna. Man tyckte sig kunna för litet om EU:s funktionssätt och när vi politiker talade om konventet, om kommissionen, om rådet etc. var det inte lätt att hänga med. Det visade sig igen att det under några få veckors intensivt kampanjande inte går att kompensera för åratal av försummad diskussion och kunskapsinhämtning.
Det är därför frågan om deltagande och kunskaper kring samarbetet inom europeiska unionen hänger samman. En viktig del i detta arbete, som på ett bättre sätt bör tillvaratas, är de möjligheter som folkbildningen erbjuder.
Folkbildningen i Sverige är ett unikt sätt att främja den allmänna bildningen och demokratin. Folkbildningens uppgift är att underlätta för människor att kunna påverka sin livssituation och att skapa ett engagemang för att delta i samhällsutvecklingen, detta genom att exempelvis anordna studiecirklar, genom folkhögskolekurser och olika kulturarrangemang.
Att ge folkbildningen möjlighet att utvecklas innebär att den demokratiska kulturen stärks och att klyftor i kunskaps- och informationssamhället motverkas. Folkbildningen har en mycket viktig roll i att främja det livslånga lärandet.
Föreningsliv och annat lokalt förankringsarbete är beroende av studieförbundens verksamhet. Studiecirklar skapar ett viktigt samhälleligt kitt. Folkbildningsarbetet, både i studieförbund och folkhögskolor, sker i mycket nära samarbete med de organisationer som antingen är medlemmar i studieförbunden eller huvudmän för folkhögskolor. Genom den lokala och sociala förankringen har folkbildningen förutsättningar att nå personer som annars inte skulle engagerat sig i frågan, och därmed både kompletteras och breddas demokratiarbetet i Sverige.
Folkbildningen är förstås inte den enda lösningen för hur engagemang och delaktighet i det europeiska samarbetet ska åstadkommas. Det finns anledning för oss alla att reflektera och utvärdera vår egen insats och ansvaret i det uppenbart bristande intresset. Genom att satsa på folkbildningen finns dock en unik möjlighet att ta till vara. Organisationer med anknutna nätverk finns redan.
Folkbildningens organisationer har en alldeles särskild möjlighet att arbeta med att utöka kunskapen kring hur det samarbetet inom den europeiska unionen fungerar, kring sakfrågorna och kring betydelsen av varje persons deltagande. Genom sitt arbetssätt erbjuder folkbildningsorganisationerna en breddning av det politiska samtalet som kompletterar andra informations- och debattkanaler. Att inte bryta den pågående trenden med minskning av stöd till dessa organisationer är slöseri både med resurser och med de möjligheter som så väl behövs för att stärka istället för att försvaga demokratin.
Göran Hägglund är partiordförande för kristdemokraterna.