Det är ofta oklart vad allemansrätten tillåter. Svenska folket uppskattar dess frihet för envar att vandra i skog och mark utan att störa eller förstöra för natur och markägare. Det vill ingen inskränka. Men den är byggd på en bluff om en sedvänja, vilken använts som motiv för att inte stifta preciserande lagar. Det har öppnat för kommersiellt missbruk av annans mark och för rättsvidrig smygsocialisering. Denna drabbar i dag tusentals medborgare och kan gälla arealer lika stora som Danmark.
Naturvårdsverkets utredare Margaretha Svenning har rest längs stränderna i Skåne och förklarat för många markägare att de inte får klippa gräset eller sätta ut en soffa på den del av tomten som skall vara "allemansrättsligt tillgänglig". Det kallar hon "privatisering" av den privata marken. Märk det Orwellska språket.
Hon vill dölja ägandet, så att besökares normala anständighet inte skall hindra dem att stiga på. Ägarens trevnad offras helt, för att en besökare, som kanske aldrig kommer, skall hållas ovetande om att han stör hemfriden.
Det är de facto konfiskation, något som bara anstår totalitära stater. En invandrare från Östeuropa utbrast: "Det är mer arrogant än vad kommunisterna var. De tog min fars hus. Men han fick sätta ut en soffa och sitta på den hur mycket han ville."
Begreppet "allemansrätt" nämns första gången i Fritidsutredningens betänkande SOU 1940:12. Dess sekreterare hade funnit "sedvänjan" allemansrätt i akademiska studier. Men en sedvänja existerar bara om den är känd av allmänheten. Måste man söka i arkiven, finns den inte.
Socialminister Gustav Möller fann "sedvänjan" så befängd, att han inte nämnde den i det pressmeddelande om betänkandet, som han distribuerade. Pressen slog upp stora artiklar den 13 juni 1940 helt utan begreppet "allemansrätt". Först på 50-talet nämns begreppet igen, och då som en existerande sedvänja, i lagarna om strandskydd. Naturvårdsverket och andra myndigheter har sedan vidarebefordrat myten.
Medborgarrättsrörelsen (MRR) har nu lämnat en begäran om en utredning till justitieministern. Man finner den genom att googla på "MRR + justitieminister". Utredningen skall föreslå lagar för allemansrätt och strandskydd samt äganderätt och hemfrid förenliga med Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Denna undertecknades av Sverige 1952 och blev svensk lag 1995.
Den ger starkt skydd till äganderätt och hemfrid, vilka utgör hörnpelare för civilisation och demokrati. Välstånd har uppnåtts endast där de erkänts och kunnat upprätthållas.
Allemansrätten utgör en förvisso hälsosam del av höjd levnadsstandard, men är en sentida skapelse och därför inte en mänsklig rättighet.
Vi finner det angeläget att den begärda utredningen skyndsamt tillsättes med bred representation av olika intressentgrupper, bland annat små och stora markägare samt experter på Europakonventionen.