Den höjda a-kasseavgiften en ny skatt
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Nu behöver man 10 miljarder för att finansiera jobbavdragen (skattesänkningen) för dem som har jobb. Det är de höjda a-kasseavgifterna som ska betala denna utgift.
A-kasseavgiften höjs från 99 kronor till 320 kronor.
Samtidigt införs ett jobbavdrag (sänkt skatt) för dem som har arbete. Ju mer man tjänar, desto större jobbavdrag.
Exempel: Lön 20 000 kronor = avdrag 350 kronor, lön 30 000 kronor = avdrag 600 kronor.
För alla som har ett arbete blir dock nettoeffekten ändå positiv, det vill säga jobbavdraget är större än avgiftshöjningen till a-kassa.
Ännu är inget klart om det blir obligatorisk a-kassa. Men sannolikt ingår inte något sådant förslag i beslutet som ska tas den 20 december.
TCO och SKTF har uppvaktat arbetsmarknadsminister Littorin med synpunkter och förslag. Han har lyssnat artigt men inte gjord speciellt mycket.
Regeringen argumentation kring förändringarna i a-kassan utgår ifrån att individen valt att vara arbetslös och trivs med det och att en lägre ersättningsnivå skulle göra att man blir mer pigg på att söka jobb.
SKTF vägrar ställa upp på att det är individens fel att man är arbetslös. Det må finnas undantag men de allra flesta har blivit arbetslösa på grund av att de blivit uppsagda från tidigare arbete, inte på grund av att de själva valt att lämna sina jobb.
Ersättningsnivåer i nya a-kassan är 80 procent av lönen i 200 dagar, 65 procent av lönen i 100 dagar. Procentsatserna gäller upp till inkomsttaket 18 700. Den som tjänar mer får inte ut 80 procent av lönen, men som medlem i SKTF har man en inkomstförsäkring som täcker upp så att även den som tjänar över 18 700 får ut 80 procent av lönen.
Vad händer när de 300 stämpeldagarna är slut?
"Vi ska konstruera en jobb-garanti", har regeringen sagt, men man har inte presenterat någon sådan ännu. Det är inte sannolikt att de skapade jobben i den jobbgarantin kommer att avlönas avsevärt mycket lägre än de 65 procent av lönen som a-kassan ger på slutet. Detta kan komma att innebära att vi får en ny låglönemarknad.
När stämpeldagarna är slut och man har fått ett lågavlönat "garantijobb" eller inget arbete alls så hamnar man sannolikt i behov av socialbidrag, vilket kommer att drabba kommunernas ekonomi hårt.
Det är viktigt att marknadsföra värdet av det fackliga medlemskapet och hur allting hänger ihop.
Den mycket väl fungerande svenska modellen med parter på arbetsmarknaden som sköter sina mellanhavande utan inblandning av regeringen kan haverera om styrkeförhållande fack- arbetsgivare förändras. I övriga Europa är facken svaga (organisationsgraden ligger på 10-20 procent). Där är det istället regeringen som fastställer arbetsmarknadsreglerna genom lagstiftning.
Vår nya regering har beslutat att lägga ned Arbetslivsinstitutet. Mycket anmärkningsvärt eftersom Arbetslivsinstitutet är världsledande inom arbetslivsforskning och många länder uppmärksammar deras arbete.
Regeringen övningskör! Den har inte koll på läget.
DEBATT
Kerstin Ljungberg, SKTF, är samordnare i landstingets södra hälso- och sjukvårdsområde.