DEBATT: Det är inte blanketter som ger Sverige tillväxt

Ekot avslöjade i förra veckan hittills opublicerade uppgifter om att staten kräver 94 miljoner blanketter av svenska företagare. Kostnaden för företagens pappersarbete uppgår till mer än 6 miljarder kronor bara inom arbetsrättsområdet. Följden blir naturligtvis, som Jens Hedström vid Näringslivets regelnämnd påpekar, att jobben blir färre.
Trots Göran Perssons återkommande "det går bra för Sverige" och en hög tillväxt befinner sig var femte svensk i utanförskap. Det är människor som inte har något jobb att gå till eller som jobbar mindre än de vill. Inom Allians för Sverige vill vi att det ska löna bättre sig att arbeta, därför sänker vi skatten för sjuksköterskor, metallarbetare och alla andra löntagare.
Det ska även vara lättare att vara företagare i alliansens Sverige. Åtgärder behövs som gör det lättare för företag att anställa, men även förenklingar i regelverken för företagande och minskning av de administrativa kostnaderna till följd av dessa regelverk.

Ett litet företag med mindre än 20 anställda har kostnader för administration av skatte-, arbetsmarknads- och miljöregler på cirka 30 000 kronor per anställd och år. De som står för notan är de anställda som får lägre löner och alla vi konsumenter som får högre priser.
Nutek, Verket för näringslivsutveckling, beräknar att direkta kostnaderna för regelverket kostar företagen mellan 60 och 70 miljarder kronor årligen. Naturligtvis kan inte alla lagar och regler tas bort. Även företag drar nytta av väl fungerande regelverk. Vår ambition inom Allians för Sverige är att företagens administrativa kostnader för samtliga statliga regelverk ska sänkas med en fjärdedel fram till år 2010.
Det finns mer än 20 000 sidor med företagsregler att hålla reda på. Hur svårt det kan vara illustreras av statsministerns herrgårdsbygge i Sörmland. Det var för många regler att hålla reda på, och statsministern glömde att anmäla bygget till Arbetsmiljöverket. Han uppfyllde därmed inte normerna i arbetsmiljölagen.

Sedan 1998 har regeringen talat mycket om att regelbördan för företagen måste minska. 1999 bildade dåvarande småföretagsministern Mona Sahlin SimpLex-gruppen, för att förenkla i regelverket. Ett år senare hoppade gruppens ledare av. I fjol konstaterade Svenskt Näringsliv i en rapport att besvikelsen var stor hos företagarna över uteblivna resultat.
I en gemensam debattartikel lovade tre av regeringens ministrar att nu skall minsann företagens börda för administration av statens regler minska. Hur trovärdigt r det, mot bakgrund av oförmågan att åstadkomma det man lovade 1998?
Allians för Sverige vill inte att byråkrati ska vara en svensk tillväxtbransch, vi vill att företag ska bli framgångsrika, växa och kunna anställa. Vi vill bland annat genomföra en obligatorisk konsekvensanalys av alla förslag till nya regler, vi vill göra det lättare att få F-skattesedel, vi vill undanta små och medelstora företag från revisionsplikten, vi vill förenkla redovisningsreglerna för enskilda näringsidkare och vi vill förenkla företagens månatliga momsdeklarationer.
Vad vänsterkartellen däremot vill är som så ofta höljt i dunkel. Och något gemensamt svar till Sveriges företagare och blivande företagare är knappast att vänta. (SNB)

Debatt: Det är inte blanketter som ger Sverige tillväxt