Det behövs ett nytt arbetarparti
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Varför har det gått på detta vis kan man fråga sig? För att kunna svara på det och förstå orsakerna bakom den växande otryggheten måste vi förstå varför det en gång blev bättre i Sverige. De otrygga levnadsförhållanden som i dag gör sig gällande är egentligen inga nya fenomen. Faktum är att 2000-talets samhälle mer och mer börjar likna det tidiga 1900-talets hårda klassamhälle. Anledningen till att vanliga löntagare lyckades styra sin situation bort från massarbetslöshet och maktlöshet berodde inte på att samhället då var rikare, tvärt om. Skillnaden är att våra förfäder under 1900-talet krävde en förändring. De krävde ett slut på orättvisorna och fattigdomen. Då som nu var klyftorna mellan löntagare och de rika kapitalägarna stora. Men genom att kräva sin rätt till rikedomen dom själva skapade lyckades man förändra samhället.
För att kunna kräva sin rätt slöt sig arbetarna samman, man organiserade sig. Detta var förutsättningen för att kunna åstadkomma en förändring. Då som nu vilade den avgörande samhällsmakten i händerna på de rika kapitalägarna. Det enda sättet att skapa en motmakt var att gå samman, ensamma var de arbetande chanslösa. Det var genom att gå samman på arbetsplatser i fackföreningar och bilda politiska arbetarpartier som orättvisan och klasskillnaderna kunde bekämpas. 1900-talets välfärdsstat var aldrig någon gåva, det var en landvinning, vunnen genom hård kamp från de arbetandes sida.
I dag står vi återigen på ruta ett. Av 1900-talets stridbara och levande arbetarrörelse finns i dag inte mycket kvar. Initiativet är borta i fackföreningarna och vi ställer i dag inga krav på förändringar. I riksdagen är det socialdemokraterna och vänsterpartiet som står för nedmonteringen av den välfärdsstat som de själva en gång byggde upp. För att hindra den otrygga samhällsutvecklingen och fortsätta i en riktning mot ett rättvist och jämlikt samhälle måste vi börja om på nytt, med allt!
Socialistiska partiet menar att det enda sättet att vända utvecklingen är att bilda ett nytt demokratiskt, levande och stridbart arbetarparti. Ett parti bestående av vanliga arbetande och arbetslösa människor istället för högavlönade politiker. Samhället vi lever i är inte fattigt, livet för oss vanliga människor blir inte hårdare på grund av att vi ?inte längre har råd" med ett tryggt samhälle. Bara förra året kammade aktieägarna i det svenska storkapitalet hem utdelningar på 110 miljarder kronor!
Otryggheten beror på att vi har glömt bort att våra förfäder tvingades kämpa för att vi skulle få det bra. Vi måste precis som dom, åter gå samman, organisera oss och ställa krav på ett rättvist, tryggt och jämlikt samhälle. I Europa har arbetarklassen redan tagit initiativ. I Frankrike mötte högerregeringens försök att försämra den franska arbetsrätten av massiva strejker och demonstrationer. I Tyskland strejkade Electroluxarbetarna när fabriken i Nürnberg skulle flytta, de fick därför också höga avgångsvederlag. Det är vår tur att börja, det är vår tur att sätta ner fötterna! En röst på socialistiska partiet i kommunfullmäktigevalet innebär inte att orättvisorna försvinner. Men det är en röst för ett nytt arbetarparti och på så vis ett stöd för en förändring och en bra början.
DEBATT
Artikelförfattarna representerar socialistiska partiet och kandiderar till kommunfullmäktige i Västervik.