Det behövs inga reservkraftverk
Vindkraft. Göte Niklasson påpekar att det inte behövs något "konventionellt kraftverk" som startar när vinden minskar, eftersom vindkraftverken är kopplade till det nationella el-nätet.Foto: Lars Pehrson/Scanpix
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vindkraftverken är kopplade till det nationella el-nätet, som sedan i sin tur har många kopplingar till grannländernas el-nät. Det betyder, att när det blåser och vindkraftverken ger effekt, kan andra kraftverk reglera ner sin effekt. Lättast att reglera är vattenkraftverken. Man öppnar och stänger vattenflödet till turbinerna efter behov helt enkelt. Om man bygger fler vindkraftverk, där det blåser bra, innebär det, att man kan spara mer vatten när det blåser. Ett av skälen till vårt höga elpris just nu, är att vi har lite vatten i kraftverksdammarna.
Om man bygger ut vindkraften ordentligt, till exempel som i Tyskland, där man producerar 30 TWh vindel om året jämfört med Sveriges 1 TWh, skulle man kunna ransonera mycket bättre med vattenkraften. Men samtidigt måste man självfallet också satsa mer på utbyggnad av elnätet för att klara de större upp- och nedregleringarna. Den här frågan är belyst sedan länge av till exempel svenska kraftverksindustrin i en rapport från 1984 och i en utredning av Kungl Tekniska högskolan 1994. Efterhand som vindkraften nu byggs ut i vårt långa land både i norr och söder, kommer dessutom en naturlig utjämning att ske. Det kan vara stiltje i norr och storm i söder på samma gång.
Kanske redaktören istället skulle fundera lite på vad som händer när kärnkraftverken måste stängas av, de som många menar är fullständigt bombsäkra. Som i somras till exempel när ett av verken vid Forsmark hade problem, ganska farliga säger en del, och sedan ytterligare tre kärnkraftverk måste stoppas av säkerhetsskäl. Då föll cirka 3 000 MW effekt bort ur det svenska el-systemet på en gång. Det är sex gånger mer än alla svenska vindkraftverk tillsammans. Och det hände utan en blinkning i lamporna, vilket kanske säger något om det svenska el-systemets förmåga att reglera, utan att det behöver byggas reservkraftverk för varje kraftverk om ett skulle stanna. Svartisens vattenkraftverk på 350 MW i norra Norge stoppades förra veckan och inte heller då blev det några problem, utom när det blir riktigt kallt, för då kommer skandinaviska elsystemet att behöva importera lite mer.
Inte ens när block 3 i Oskarshamns kärnkraftverk snabbstoppades den 23 september 2003 och 1 176 MW effekt föll bort ur kraftsystemet på en gång var det själva effektbortfallet som ledde till att hela södra Sverige och Själland blev mörklagt i fem timmar. Det var följdproblem på grund av överbelastningar längre ut i el-nätet. Det klargörs i Svenska Kraftnäts rapport om händelsen ur vilken följande förtjänar att citeras: "detta är en typ av händelse (alltså det omedelbara effektbortfallet på 1 176 MW, min anm.) som det svenska och nordiska kraftsystemet har ständig beredskap att hantera, utan att det leder till elavbrott för några konsumenter" .
Sammanfattningsvis: Det behövs inte byggas några reservkraftverk när vindkraftverkens effekt varierar på grund av att det blåser mer eller mindre. El- systemet har ständig beredskap för att balansera och utjämna sådana variationer.
I en situation där vi på grund av hotande klimatkatastrof måste göra allt vi kan för att minska vår konsumtion av fossila bränslen, finns ingen anledning att misskreditera vindkraften med osakliga argument. Vi måste nyttja alla tillgängliga energikällor som inte orsakar utsläpp av koldioxid: sol, vind, vatten och biobränslen. Och om vi inte inser att vi måste minska vår energikonsumtion, är det troligen oundvikligt, att vi även måste nyttja kärnkraft trots alla risker den medför.Svar: Se dagens ledare.
BREV TILL LEDARSIDAN