DEBATT: Det behövs mer pengar till psykiatrin

Bristerna inom den psykiatriska vården i Sverige har debatterats häftigt under de senaste två åren. Ett antal brutala våldsbrott har fäst uppmärksamheten på de stora grupper av psykiskt sjuka människor som inte får vård och i vissa fall tillåts utgöra en fara för sig själva och andra.
Regeringen har tillkallat Anders Milton som särskild psykiatrisamordnare. Det är bra, men bryr sig regeringen i verkligheten om vad samordnaren föreslår?
Psykiatrisamordnaren ska fortlöpande göra en genomgång av situationen inom vården, den sociala omsorgen och rehabiliteringen av psykiskt sjuka och psykiskt funktionshindrade personer. Samordnarens uppdrag riktas främst mot personer som har allvarliga psykiska besvär. Vidare ska psykiatrisamordnaren lämna förslag på åtgärder som kan förbättra den psykiatriska vården och omsorgen.

I en första promemoria till regeringen har Psykiatrisamordnaren gjort en större genomgång av brister och behov inom den psykiatriska vården samt föreslagit statliga resurstillskott som ökas successivt under en åttaårsperiod. Enligt psykiatrisamordnaren behövs drygt två miljarder under en treårsperiod. I årets budgetproposition har regeringen visserligen avsatt 500 miljoner kronor under 2005 och 200 miljoner kronor 2006 i en satsning på den psykiatriska vården, men jag anser att det är förvånande att regeringen inte i större grad följde psykiatrisamordnarens förslag.
I budgetpropositionen sägs att ?Regeringens målsättning är att denna satsning ska följa intentionerna i psykiatrisamordnarens förslag till förbättringar inom området?. Men problemet är att satsningen inte alls är tillräcklig för att åtgärda ens de allra mest akuta behoven inom den psykiatriska vården, som psykiatrisamordnaren uppmärksammat. Regeringens satsning på den psykiatriska vården innehåller inte en tillräckligt tydlig viljeinriktning och inga långsiktiga målsättningar. Jag anser att det behövs en tydligare politisk markering som lyfter fram gruppen psykiskt sjukas behov av god vård och omsorg.

Också i Kalmar län är behovet inom psykiatrin stort. Psykiatrin har dock undantagits från besparingar trots att landstingets ekonomi varit dålig. Jag anser att det är särskilt angeläget att de personer som inte kan tala för sig garanteras god vård. För att detta ska kunna ske krävs rejäla resurstillskott!
Den socialdemokratiska regeringens handlingsförlamning och kommunsektorns tilltagande resursbrist har allvarligt försämrat den psykiatriska vården. Det har sedan länge varit väl känt att många psykiskt sjuka personer har en svår situation. Förutom att de plågas av sin sjukdom känner de sig inte accepterade av omgivningen. När psykiskt sjuka människor begår allvarliga våldsbrott hörs ofta krav på hårdare tvångslagstiftning.

Men problemet måste, sättas in i ett större sammanhang. Bristerna i den psykiatriska vården omfattar långt ifrån bara problem med individer som begår grova våldsbrott. Kristdemokraterna anser att det behövs både en organisatorisk och en resursmässig upprustning av den psykiatriska vården. Det krävs dessutom en förutsättningslös diskussion kring den vårdideologi och den metodik som styr dagens psykiatriska vård.
Kistdemokraterna har föreslagit åtgärder inom flera områden för att förbättra den psykiatriska vården. Vi anser att det bland annat behövs ett statligt resurstillskott om sammanlagt 925 miljoner kronor för 2005-2007, utöver den socialdemokratiska regeringens tillskott. Satsningen bygger i allt väsentligt på de förslag som psykiatrisamordnaren lämnat, men som regering inte hörsammat.
Ju längre den socialdemokratiska regeringen väntar med nödvändiga åtgärder för psykiatrin i sin helhet desto mer förstärks den stigmatisering och det lidande som psykiskt sjuka så ofta drabbas av. Psykiskt funktionshindrade och sjuka måste få ett värdigt liv med samma möjligheter som andra i vårt samhälle.

Debatt: Det behövs mer pengar till psykiatrin