Nu är äntligen sommarlovet här, med frihet och avkoppling från studier och prestationskrav. Men livet är inte alltid komplikationsfritt. När ungdomar har frågor och problem kan det vara otydligt vart man ska vända sig. Har man ont i kroppen ska man till distriktsläkaren på hälsocentralen, men vart ska man gå om man har ont i själen? Ja, det beror på hur ont man har och vad som ligger bakom.
Elevhälsan är viktig för skolungdom. Där finns stor kompetens, både när det gäller kroppens och själens hälsoproblem. Ofta kan skolsköterska, skolläkare, kurator och psykolog hjälpa till att ringa in problemet och vid behov hjälpa eleven vidare till rätt instans. Dessvärre har elevhälsan också sommaruppehåll.
Till ungdomsmottagningen kan ungdomar komma med sina frågor kring sexualitet och relationer. Någon kanske vill prova ut preventivmedel eller kanske misstänker att ha smittats med klamydia eller vill göra graviditetstest.
På ungdomsmottagningen samverkar landstingets barnmorskor och läkare med kommunens kurator. I flera av länets kommuner finns ungdomsmottagningen i samma lokaler som mödravården, men har särskilda tider, ofta någon eftermiddag i veckan, för att undvika krockar mellan olika patientgrupper.
Men ungdomar kan ju behöva träffa barnmorskan andra dagar i veckan än när ungdomsmottagningen är öppen, exempelvis för att få dagen-efter-piller efter oskyddat sex. I den situationen vill man kanske inte möta någon granne eller sina släktingars väninnor, men hamnar i samma väntrum som kvinnor som ska till mödravården för graviditetskontroll eller gynkontroll.
Unga kan också ha andra sorters problem. Ibland kan problemen flyta ihop. Oro för en oplanerad graviditet, trassel med pojkvännen, vantrivsel med skolan, dålig självkänsla eller ångest över att inte få jobb är i och för sig sådant man kan tvingas gå igenom i livet, utan att man för den skull är psykiskt sjuk. Många behöver helt enkelt någon att prata med. För den målgruppen finns på några håll i länet en Unga vuxna-mottagning. Sammansättningen av personalgrupper varierar något mellan mottagningarna. Det kan exempelvis vara kurator från kommunen och psykolog eller psykiatrisköterska från landstinget. Om det behövs kan man därifrån hjälpa personen vidare till psykiatrin. En intern utvärdering har gjorts. Den visar att Unga vuxna-mottagningarna har olika arbetssätt, men möter uppenbarligen ett stort behov, särskilt hos den grupp som enligt statistiken mår sämst, det vill säga unga tjejer.
Vi kristdemokrater tycker att det bör finnas en gemensam väg in i vården för ungdomar. Såväl ungdomsmottagning som Unga vuxna-mottagning borde finnas i var och en av länets kommuner. Om ungdomsmottagningen och Unga vuxna kunde samverka som Ungdomshälsan i gemensamma lokaler, skulle det bli enklare för de unga att veta vart man ska vända sig, utan att behöva fundera över om ens frågor passar bäst hos den ena eller den andra instansen.
Det allra bästa skulle kanske vara om även elevhälsan kunde samordnas till Ungdomshälsan. Helt klart är att vården för unga behöver förbättras, så att det blir tydligare vart man ska gå när man har frågor och problem. Ett första steg bör alltså vara att samordna de delar där landstinget och kommunerna redan har en etablerad samverkan genom ungdomsmottagning och Unga vuxna, så det blir enkelt att hitta rätt.