DEBATT: "Det kan räcka med en konkurs för att förstöra ett helt liv"

Alla som arbetar med företagarfrågor vet vad som är den viktigaste åtgärden för att skapa fler nya företag som vågar anställa: Att minska riskerna.Enligt en OECD-rapport är Sverige ett av de länder som sämst behandlar misslyckade företagare. Det kan räcka med en konkurs för att förstöra ett helt liv. För landets utveckling är det oklokt att slå ihjäl entreprenörer vid första försöket. Om detta är alla insatta överens. Ändå struntar sittande regering i de så kallade insolvensfrågorna och sprider dimridåer, för att dölja att man ingenting gör.Tidigare under månaden presenterade justitieminister Beatrice Ask en lagrådsremiss med förlag till förändringar av skuldsaneringslagen."Om man har satsat allt man har i ett företag så måste det finnas möjlighet att ta sig ur det och inte bli så kallad evighetsgäldenär", sa hon till Rapport.Tyvärr saknar hennes uttalande täckning i den föreslagna lagtexten.Skuldsaneringslagen tillkom 1994 och ändrades av den socialdemokratiska regeringen 2006 i syfte att underlätta skuldsanering för misslyckade företagare. Problemet med den ursprungliga lagen var § 4 a som löd: "Beträffande den som är näringsidkare gäller att skuldsanering får beviljas endast om det finns särskilda skäl med hänsyn till näringsverksamhetens ringa omfattning och enkla beskaffenhet".Syftet var att hindra skuldsanering av aktiva företag, vilket skulle hota konkurrens på lika villkor. Tågordningen är först konkurs, sedan skuldsanering. Praxis blev något annat och icke önskat.Problemet är att de minsta företagen - enkelt bolag, enskild firma och handelsbolag - inte är några företag. Företaget och företagaren är samma sak. Organisationsnumret är personnumret som bara döden kan skilja oss från.Det har vuxit upp en industri runt de överskuldsatta, vilka till stor del är misslyckade företagare. Medlemmar i branschföreningen Svensk Inkasso köper avskrivna skulder från banker, leverantörer och andra för symboliska belopp, rekonstruerar dem till ursprungliga värden och lägger på ockerräntor. Verksamheten är ytterst lönsam, vinstmarginalerna ligger på upp till 80 procent.Inkassobolagen driver även linjen att ägarna till så kallade fåmansbolag - aktiebolag där ägare, styrelse och verkställande ledning är samma person - har motsvarande personliga ansvar som egna företagare. Följden har blivit att den som misslyckas i sitt företagande blir skuldsatt resten av livet, vilket Beatrice Ask kallar evighetsgäldenärer.Den socialdemokratiska regeringen gjorde § 4a till en egen paragraf, § 5, och förtydligade i förarbetet hur den skulle tolkas. Men praxis förändrades inte, troligen för att verksamheten ger så stora vinster till inkassobolag och banker, vilka har överlägsna juridiska och ekonomiska resurser. En liten misslyckad företagare har inte en chans.Allt detta är klarlagt i den av sittande regering beställda Insolvensutredningen. Utredare var riksdagsman Jan Ertsborn (FP), advokat och rutinerad konkursförvaltare. Hans utredning åkte i papperskorgen och i stället presenterade regeringen en ändring av skuldsaneringslagen, vilket enligt Beatrice Ask ska göra det tryggare att driva företag.Den enda ändringen är att § 5 slopas och att dess innehåll flyttas tillbaka till § 4. Enda skillnaden är att orden "ringa beskaffenhet" har strukits. Den nya formuleringen lyder:"Är gäldenären näringsidkare, får skuldsanering beviljas endast om näringsverksamheten är av enkelt slag".Jag har pratat med den sakkunnige på justitiedepartementet, som hävdar att det viktiga inte är lagtexten utan hur regeringen motiverar förändringen. Den socialdemokratiska regeringen trodde också att den metoden skulle fungera, men gick på pumpen när lagen mötte inkassobolagens jurister.Jag betvivlar att sittande regering är okunnig om detta. Lagändringen är ett spel för galleriet, för att inte misshaga högt uppsatta tjänstemän i finansindustrin som har privat vinning av andra människors olycka.

Debatt: "Det kan räcka med en konkurs för att förstöra ett helt liv"