Det svenska biståndet
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter är två hörnpelare i det svenska utvecklingssamarbetet. Sida-stödet för dessa ändamål uppgick till drygt tre miljarder kronor 2005.
Respekt för mänskliga rättigheter innebär att varje människa har rätt till ett värdigt liv. Och ju djupare demokratin går i samhället, desto större möjlighet finns det att minska klyftan mellan rika och fattiga. För 30 år sedan levde bara drygt en fjärdedel av jordens befolkning i ett land där regeringen tillsatts efter allmänna val. I dag, efter militärregimernas nederlag i Latinamerika, Berlinmurens fall och flerpartisystemets utbredning i Afrika, är siffran uppe i över 60 procent. På många platser har svenskt bistånd genom åren bidragit på ett positivt sätt.
Fortfarande återstår dock mycket att göra när det gäller fattiga människors möjligheter att påverka sina egna liv. Sida arbetar på olika sätt för att främja demokrati, god samhällsstyrning, rättsstaten och mänskliga rättigheter, såväl internationellt som i direkt samarbete med olika länder.
Det kan handla om stöd till insatser som stärker enskilda organisationer, fria medier och yttrandefrihet - eller om utveckling av riksrevisioner, skatteförvaltningar och statistikmyndigheter. Dessutom ger Sida stöd till demokratiska val: dels genom valövervakning, dels genom långsiktigt stöd för att bygga upp fungerande och effektiva valadministrationer. Listan på insatser kan göras lång.
VT-ledaren påstår dessvärre att Sida är kluven till det partinära demokratibiståndet, något som inte alls stämmer. Detta är en typ av utvecklingssamarbete som är viktigt och det fungerar ofta mycket väl.
Även budgetstödet är en form av demokratifrämjande verksamhet. Det förutsätter att byråkratier ökar sin öppenhet, bidrar till att överblicken av de statliga finanserna förbättras och till att samarbetsländerna tar ökat ansvar för sin egen utveckling. På detta vis underlättas samtidigt fria mediers, organisationers och allmänhetens möjlighet att granska hur den statliga budgeten används. Och på detta sätt kan ansvariga politiker och tjänstemän ställas till svars om verksamheten inte fungerar väl.
Det är något som naturligtvis gynnar en fortsatt demokratisk utveckling.
JOHAN ÅKERBLOM
Sidas informationschef
Svar:
Fortfarande utgår Johan Åkerbloms försvar av budgetstödet från att de mottagande länderna redan har fungerande strukturer i form av fri press, oberoende domstolar, och så vidare. Men så är det ju inte.
Innan budgetstöd kan fungera måste de demokratiska strukturerna vara ordentligt på plats, annars finns det faktiskt ingen möjlighet att kontrollera var pengarna hamnar.
Beträffande det partinära demokratibiståndet - det som administreras av riksdagspartierna - är det ett faktum att Sida under de drygt tio år den speciella stödformen funnits försökt inkorporera den i det allmänna demokratibiståndet för att öka den egna kontrollen över den.
LEDARREDAKTIONEN
BREV TILL LEDARSIDAN