DEBATT: Dold folksjukdom förtjänar bättre vård

Sömnapné (även kallad obstruktiv sömnapnésyndrom, OSAS) innebär att man gör kortare eller längre andningsuppehåll när man sover, ofta i kombination med kraftig snarkning. Ett sådant andningsuppehåll kan vara från 10 sekunder upp till en minut och i vissa fall kan uppehållen återkomma flera hundra gånger per natt. I Sverige beräknas fler än 200 000 personer lida av sömnapné. Cirka 500 000 antas vara i riskzonen. Sömnapné i sin tur kan leda till en rad mycket allvarliga följdsjukdomar såsom hjärt- kärlrelaterade sjukdomar och diabetes. 60-70 procent av dem som drabbas av dessa sjukdomar lider av sömnapné. Det finns i dag en rad hjälpmedel att tillgå för sömnapné - förutsatt att personerna ifråga får en rätt ställd diagnos och leverans av hjälpmedel i tid.
Dessa patienters livskvalitet skulle öka avsevärt om de fick rätt behandling för sin sjukdom och indirekt skulle även andra människors liv kunna räddas. Till exempel skulle antalet bilolyckor kunna minskas då sömnbristen gör att en person med sömnapné kan vara lika farlig bakom ratten som en person som kör med 0,8 promille alkohol i blodet. En person med sömnapné löper sju gånger större risk att råka ut för en bilolycka.

Nyligen gick Frankrikes hälsominister, Xavier Bertrand, ut med nyheten att han tagit fram ett förslag där man anslår 6,5 miljoner euro till nya sömnlabb och utbildning av läkare specialiserade inom sömn. Bertrand tar sjukdomen sömnapné på allvar ur flera aspekter.
Bland annat föreslår Bertrand att sökandet efter sjukdomen ska vara standard i den medicinska undersökning som görs för att förbättra diagnoser och ansvarstagande. Dessutom kommer en mängd information kring sjukdomen att riktas till allmänläkare och medicinstuderande för att hjälpa dem att ställa rätta diagnoser för patienter med symptom för sömnapné. Vi hoppas att Sveriges socialminister Göran Hägglund och äldre- och folkhälsominister Maria Larsson också kan lägga fram sådana förslag! Det vore tråkigt om politik och pengar skulle styra människors rätt till korrekt diagnos och behandling i vårt land.

I dag är kunskapen om sömnapné bland många läkare och sjuksköterskor låg. Det finns därför risk för att patienter med symptom för sömnapné inte får rätt diagnos. Genom anslag till utbildning och fler sömnlabb, såsom i Frankrike, och genom aktivt kampanjarbete, höjs kunskapen om sjukdomens orsaker, symptom och risker samtidigt som drabbade kan fångas upp i ett tidigare skede. Därför behöver man även i Sverige sätta av pengar för utökade resurser vid sömnlabb och apnémottagningar samt för utbildning av allmänläkare och för kampanjarbete för att sprida kunskap om sjukdomen bland allmänheten.

På ett sätt kan man se det som att apnésjuka får bekosta sin sjukdom två gånger. Dels för att många av dem själva får bekosta de behandlingsmetoder (masker, bettskenor med mera) som behövs för att bota sömnapnén och dels i de många fall apnoikerna (de som drabbats av sömnapné kallas apnoiker) drabbas av följdsjukdomar och därmed av onödigt lidande, i många fall förenade med stora kostnader och oftast med kraftigt sänkt livskvalitet och minskad social standard som följd.
Hjärt- och kärlsjukdomar som drabbar många apnésjuka är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. De direkta kostnaderna för hjärt- och kärlsjukdomar motsvarar i dag 5-6 procent av landets samlade sjukvårdskostnader. Vi menar inte att resurser eller pengar ska tas från vården av de följdsjukdomar som redan är ett faktum, men om man på kort sikt kan minska vårdköerna samt ge människor i riskzonen vård i tid kan man också undvika att dessa drabbas av dödliga följdsjukdomar. Därmed kan man minska vårdköerna för följdsjukdomarna och med det minskar också samhällets/landstingens kostnader på sikt.
Problemen kring sömnapné måste komma högre upp på dagordningen. Lösningen är precis som Pia Lindwall, gruppledare (kd) Stockholms läns landsting skriver i ett svarsbrev till Apnésjukas Riksorganisation (ASR), ett bättre förebyggande arbete.

Debatt: Dold folksjukdom förtjänar bättre vård