Dopingens skadeverkningar - ett problem att ta pĂ„ allvar

Söndagen den 3 augusti visade Sveriges Television Tom Alandhs dokumentÀr om Stefan Fernholm. Stefan började som kulstötare men fick byta gren till diskus pÄ grund av skada. Han ville bli bÀst i vÀrlden. För att nÄ sitt mÄl var han beredd att offra allt.

Foto:

VĂ€stervik2008-08-20 00:04
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.
Men för att bli bÀst rÀckte det inte bara med hÄrd trÀning. Stefan fick betala ett högt pris för försöket att nÄ sin dröm och dog bara 37 Är gammal av dopingens skadeverkningar. Inom idrotten har bruket av anabola steroider och andra otillÄtna preparat blivit en genvÀg i strÀvan att nÄ allt bÀttre resultat. Men problemet med doping förekommer numera inte bara inom idrotten. Idag Àr det större Àn sÄ. De största bekymren finns nÀmligen utanför idrotten. Syftet Àr dÄ att bygga muskler, fÄ mod, förbÀttra sjÀlvkÀnslan och sitt utseende. Kroppsfixering och skönhetsideal har fÄtt en allt större betydelse i mÄnga yngres vardag. Man strÀvar efter den perfekta kroppen och att bli en "idealmÀnniska". Biverkningarna av doping Àr dock enorma, bÄde sjÀlsligt och kroppsligt. Alla organ i kroppen pÄverkas. Depressioner, leverskador, förstoring av inre organ, impotens, hÄravfall, ökad aggressivitet, tumörer och hjÀrtinfarkt Àr nÄgra exempel. Eftersom en effekt av anabola steroider Àr ökad aggressivitet, kan missbruk ocksÄ leda till olika former av vÄldsbrott. Man blir farlig bÄde för bÄde sig sjÀlv och för sin omgivning. Enligt Tommy Moberg som Àr forskare vid Göteborgs Universitet Àr ca 80 % av all grov brottslighet i Sverige orsakad av mÀnniskor som Àr pÄverkade av droger, ofta med dopingmedel som ett inslag. Ingen vet med sÀkerhet hur omfattande bruket av dopingpreparat Àr, men bara i vÄrt lÀn uppskattas ett par tusen personer ha provat nÄgon form av doping och riskerar dÀrmed att drabbas av biverkningar. I en undersökning som genomfördes i Kalmar Är 2007, av "Kalmar vÀxer utan doping", ansÄg 45 % av skoleleverna och 56 % av gymnasieeleverna "att det Àr upp till var och en att bestÀmma om man vill anvÀnda dopingmedel". Det Àr skrÀmmande siffror som visar att det finns en tillÄtande attityd till doping bland vÄra yngre. Att fÄ tag pÄ dopingmedel Àr heller inget bekymmer. TillgÄngen pÄ sÄdana pÄ Internet Àr stor och risken att upptÀckas vid handel mycket liten. Polisen rÀknar med att endast 5 % av de medel som vÀller in i landet i vanliga brev och postpaket beslagtas. Den största delen av dessa rÄvaror kommer frÄn Kina som ju i dagarna, ironiskt nog, stÄr som vÀrd för de Olympiska Spelen.Vid landstingsfullmÀktige i april stÀllde jag en skriftlig frÄga till de ansvariga landstingsrÄden, Lena Segerberg (s) och Ann Hellenborg (mp) dÀr jag ville veta vilken beredskap det finns inom hÀlso- och sjukvÄrden för att möta de specifika behov som finns bland patienter som drabbas av dopningens skadeverkningar. Vart vÀnder sig lÀnsbor som drabbats av biverkningar eller anhöriga till personer som fÄtt problem? Vilken utbildning och kompetens har personalen pÄ sjukhus, vÄrdcentraler och inom psykiatrin för att möta dessa personer? Hur samarbetar landstinget med övriga myndigheter, t ex polis och kommunernas socialförvaltningar? Svaret jag fick var att det fanns en beredskap, men nÀr jag frÄgade om vad beredskapen egentligen bestod av fick jag inga besked. Det visade sig alltsÄ att vi stÄr rÀtt tomhÀnta inför framtiden.Som jag ser det behöver samhÀllet arbeta pÄ tvÄ plan, dels förebyggande och dels inom hÀlso- och sjukvÄrden för att rehabilitera dem som redan drabbats. Förebyggande informationsarbete för att Àndra attityderna till doping pÄgÄr, bl a i projektet "Kalmar vÀxer utan doping". Men mÄnga har redan fÄtt allvarliga skadeverkningar av doping och fler riskerar att fÄ det. DÀrför mÄste det ocksÄ finnas en beredskap att möta dopingens biverkningar inom hÀlso- och sjukvÄrden i vÄrt lÀn. HÀr handlar det bÄde om rent fysiska skador, pÄ t ex inre organ, men Àven om problem som behöver behandlas inom psykiatrin. Bekymren Àr alltsÄ komplexa och berör ofta flera verksamheter som behöver samverka kring den drabbade. Tom Alandhs TV-dokumentÀr om diskuskastaren Stefan Fernholm var skrÀmmande men inte unik. MÄnga Àr i liknande situationer och risken att dopingens skadeverkningar kommer att öka i framtiden Àr uppenbar. LÄt oss göra allt för att undvika en situation dÀr mÀnniskoliv avslutas i förtid och dÀr andra drabbas av vÄld i dopingens kölvatten. Vi mÄste ta det vÀxande problemet med doping pÄ allvar och ge de drabbade och deras anhöriga den hjÀlp som behövs.
Debatt
Pierre Edström Àr landstingspolitisk sekreterare för Folkpartiet liberalerna och ersÀttare i landstingsfullmÀktige i Kalmar lÀn
LĂ€s mer om