På senaste kommunfullmäktige så fick vi en rapport från Barn- och Utbildningsnämndens ordförande Christin Rampeltin Molin och förvaltningsledningen om att skolresultaten i Västerviks kommun aldrig tidigare visat på så positiva resultat. Då gäller det framför allt resultaten i nian.
Ingen vore gladare än jag om vi visar på en kraftig ökning av resultaten i skolan.
Veckan innan fick vi samma rapport i barn och utbildningsnämnden. Vid rapport tillfället så bevistades nämnden av två rektorer från gymnasiet. Rektorerna skakade lite fundersamt på huvudena och sa att de inte på gymnasiet såg någon sådan utveckling.
De elever som omnämnts i rapporten är de elever som gick ut nian vårterminen 2012, det vill säga första års eleverna på Västerviks gymnasium läsåret 2012-2013. Rektorerna berättade vidare att det exempelvis inom ämnet matematik såg mer bekymmersamt än vanligt. Omkring hundra elever riskerar att få betyg F, det vill säga underkänt enligt det nya betygsystemet. Alltså cirka 30 procent av eleverna i årskurs ett har svårt att klara av gymnasiets inledande matematik kurser. Mattematiklärare bekräftar också att allt för många elever inte har de baskunskaper som krävs för att de skall klara av matematiken på gymnasiet.
Var ligger då felet? Är det fel på statistiken? Är det fråga om en betygsinflation, för att i nian godkänna så många elever som möjligt? Ligger nivån på gymnasiet på en för hög nivå i jämförelse med grundskolan? Det finns säkert många fler frågor i ämnet och frågorna måste få ett svar.
Jag som politiker känner mig inte trygg i den här motstridiga situationen. Man kan inte förändra den verklighet som man inte förstår sig på. Därför måste vi gå till botten med de motstridiga resultatuppgifterna.
Vi har aldrig lyckats så bra som vi gör nu, under en period med besparingar, uttalade i Västerviks-Tidningen Esbjörn Grandalen, kvalitetsutvecklingschef på Barn- och Utbildningsförvaltningen.
Nu är det ju så att dessa elever som rapporten handlar om gick ur nian innan de verkliga besparingarna påbörjades vid halvårsskiftet 2012. Så resultatet av besparingarna lär vi inte se förrän om ett par år.
Det som också är oroande i den av barn och utbildningsförvaltningen släppta rapporten, är resultatet i tredje klass. I tredje klass så ligger vi en bra bit under kommungruppen och riket när det gäller mattematik och svenska. Och detta innan vi gjort de riktigt hårda besparingarna i förskola och grundskola.
I den senaste statistiken så ligger Västerviks kommun på 232:a plats utav 290 kommuner när det gäller uppnådd behörighet för att komma in på gymnasiets nationella program. Det kan inte jag som politiker på något sätt vara nöjd med. Ribban måste ligga avsevärt högre än så.
Inger Wiman skrev följande i en insändare: ”Ingen i BUN kämpar för barnen, eleverna och därmed framtiden! Alla är marionetter under en mycket svag kommunledning.”
Här måste man redigera bort sakfelen. Vi är flera i Barn- och Utbildningsnämnden som kämpar hårt för våra barn, ungdomar och att vi skall ha en hög kvalitet på verksamheterna i Västerviks kommun. Men, vi tillhör inte majoriteten.