En osäker granne som kräver makt
Makt. Ryssland under Putin håller arvet efter Sovjetunionen ytterst levande, skriver Rolf K Nilsson.Foto: Scanpix
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ryssland är förvisso inte detsamma som Sovjetunionen. Men Ryssland av i dag har arvet från Sovjetunionen att leva med, att jämföra med på gott och ont. För många lever drömmen om ett Ryssland som tar det gamla Sovjetunionens plats i världspolitiken. Mäktigt, kraftfullt och respekterat - gärna fruktat.
Många i Sverige vill så gärna se Ryssland under Putin som ett demokratiskt och fritt land. Möjligen med en liten bit kvar för att nå upp till vår egen suveräna demokratistandard. Så är det nu inte. Ryssland är ett land som aldrig har varit demokratiskt enligt vår västerländska definition.
Tisdagen den 10 oktober begravdes Anna Politkovskaja i Moskva. Någon har tystat henne för hennes journalistiska gärning. Ingen tror att det var Putin som låg bakom, troligare än mer hårdföra krafter som gärna ser att skulden läggs på presidenten.
Förra året kom en bok på svenska av Anna Politkovskaja som handlar om Putins Ryssland. Kritiken är inte nådig. Enligt Politkovskaja har mycket av det gamla Sovjet kommit tillbaka i dagens Ryssland. Bland annat den gamla nomenklaturan. Också den så förhatliga metoden att låta läkare klassificera regimkritiker som mentalsjuka ska ha fått en ny vår i Ryssland av 2006 års modell. Nya utlåtanden produceras för makthavarna av samma "läkare" som lät sig utnyttjas under sovjettiden.
Politkovskajas kritik och avslöjanden om hur Ryssland agerar i Tjetjenien visar också på allt annat än frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna.
Allt mer makt koncentreras direkt till presidenten eller till personer i dennes närhet. Mediernas möjligheter att kritisera beskärs. Inte minst etermedia har blivit en direkt röst för den sittande regimen. Möjligheterna för oppositionella att göra sig hörda är så gott som obefintliga.
För inte så länge sedan kunde vi ta del av uppgifterna om hur tjetjenerna behandlades i Ryssland. Nu är det georgiernas tur. Ryssland under Putin vill inte, kan inte, acceptera att Georgien vill gå sin egen politiska väg. Georgien befinner sig inom den intressesfär som Ryssland anser sig ha rätt till.
Georgier som bott hela livet i Ryssland utvisas och de som har tillfälliga uppehållstillstånd får dessa indragna och visas på gränsen.
Ryssland är oberäkneligt. Ryssland är inte det stora, nya land som efter Sovjet har anammat demokratin som sin ledstjärna. Arvet efter Sovjetunionen är ytterst levande och brukas till stora delar utan några större förändringar. Ryssland har lång väg kvar att gå - inte minst sedan man gradvis slagit in på en väg bort från demokrati och frihet.
Sverige, som gärna vill och skall framstå som ett land för frihet, fred och demokrati, kan inte stillatigande se på vad som sker i Ryssland. Men samtidigt som vi ser över vårt förhållande till Ryssland måste vi upprätthålla korrekta kontakter med landet. Inte minst med de människor och organisationer som finns och vill påverka landet i demokratisk riktning. Med nuvarande regim i Ryssland och med de instabila förhållanden som råder i landet måste vi säga nej till den planerade gasledningen i Östersjön. Av miljö- såväl som säkerhetsskäl. Ryssland är en allt för instabil granne för att släppa så nära våra gränser. (SNB)
DEBATT
Rolf K Nilsson är riksdagsledamot för moderaterna på Gotland.