En ovälkommen middagsgäst
EU-tokerier. Sveriges socialdemokrater har drivit på för en överstatlig reglering av matförpackningar. Foto: Janerik Henriksson/SCANPIX
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Nu har svenska socialdemokrater varit pådrivande i att Europaparlamentet fattat ett tokbeslut som detaljreglerar matförpackningars påskrifter. Det räcker inte med en innehållsdeklaration, informationen skall vara politiskt formulerad.
Påståenden som "med nyttiga c-vitaminer" kan möjligen gå an, men risken för att sockerhalten i nyponsoppa är för hög, för att de regleringshetsande politikerna skall känna sig lugna, är överhängande.
Socialdemokraten Åsa Westlund är en av dem som drivit igenom beslutet, och hon är, knappast oväntat, stolt över vad hon åstadkommit. Hon gillar exempelvis inte att det finns något som heter "Må Gott-bröd". Ingen tvingar henne att göra det och ingen tvingar henne att äta det. Lika liten rätt har hon att lägga sig i om andra däremot gör det. Och lika lite lär någon inbilla sig att en må gott-stämpel på brödet garanterar en hälsokur. Det är ju inte heller av det skälet som man köper sitt dagliga bröd.
Åsa Westlunds krav är att brödet inte skall få ha denna etikett om "man inte kan bevisa att man faktiskt mår gott av brödet, det måste gå att belägga vetenskapligt". Den som vill roa sig med att korrekturläsa det finstilta på matförpackningar, bör ha sin frihet att göra det. Men att håva in topplöner av skattebetalarnas pengar, för att provocera samma skattebetalare med sina funderingar kring det man studerar, är i magstarkaste laget.
I konsekvensens namn borde politiska förslag förbjudas om de inte vetenskapligt kan beläggas vara till nytta för alla medborgare. Inte skulle det bli mycket till verklighet av Åsa Westlunds föreställningar.
Det är naturligtvis lätt att raljera om detta. Men det visar hur socialdemokraterna, under folkhälsans täckmantel, konsekvent och aktivt driver på för regleringar, krångel och byråkrati på Europanivå långt över gränsen för det bisarra - för att på hemmaplan stå på barrikaderna för det nationella självbestämmandet.
Det är den ena sidan av saken.
Den andra sidan är att regler av detta slag gör konsumenterna dummare och mer okunniga.
Varför alls skaffa sig kunskaper om näringslära, kalorier, kolhydrater och vitaminer? Det är ju bara att läsa på märkningen, politiskt auktoriserad som den är. Där står ju sanningen. I alla fall så länge man inte gör anspråk på vetenskapen.
Vad som är nyttigt och onyttigt är inte oomstritt. Salt har varit orsak till högt blodtryck, kolesterolet har varit en samhällsfara, fett var länge direkt kopplat till övervikt och på senare tid har socker, ja kanske kolhydrater över huvud taget, varit hotet mot människors hälsa.
För lite och för mycket skämmer allt. En sund och balanserad kost är inget hokuspokus. Inte heller kan människor gärna gå omkring i butikerna och handla enbart utifrån vad som står på förpackningarna. Rimligen vet människor någorlunda väl vad som är nyttigt och i vilka mängder.
Det skall en förvriden syn på födan och kosthållet till, för att gå i bräschen för beslut som det EU-parlamentet nu fattat. För att inte tala om människosynen. Om beslutsfattaren inte klarar av att köpa ett flingpaket, så är det hennes problem. Däremot inte 400 miljoner européers.