DEBATT: Ett starkare FN för framtiden

Aleksander Gabelic är ordförande i Svenska FN-förbundet.Arbetet för ett starkare FN står i centrum när Svenska FN-förbundet samlas till kongress i Nyköping i helgen. Ett starkare FN är nödvändigt om intentionerna i FN-stadgan och den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna ska bli verklighet.
Under de senaste åren har FN tagit viktiga steg för att bli en modern organisation som har beredskap att möta den nya tidens utmaningar. Generalsekreterare Kofi Annan har efter lång och hård kamp till slut fått gehör för sina krav på reformering av världsorganisationen.
Genombrottet kom vid FN-toppmötet i New York i september 2005, då världens ledare både uttalade sitt stöd för Annans reformprogram och beslutade om konkreta åtgärder. Sedan dess har FN fått ett nytt råd för de mänskliga rättigheterna och en fredsbyggande kommission som ska stödja återuppbyggnad i länder som härjats av krig och konflikter. En nyinrättad humanitär fond ska samla in pengar till katastrofhjälp.
Förutom nya FN-organ som bättre ska kunna hantera nya utmaningar pågår också en genomlysning av existerande organ. FN:s sekretariat, som har fått utstå mycket kritik, ska bli mer effektivt. Svenskan Inga-Britt Ahlenius har som chef för FN:s interna revisionsorgan en nyckelroll i detta arbete.

Viktiga framsteg har alltså gjorts i reformprocessen. Samtidigt är de stora frågorna om maktfördelningen i världsorganisationen oerhört svårlösta. Det gäller både de stora ländernas särställning och bristen på folkligt inflytande. Frågan om säkerhetsrådets sammansättning, som var het för ett år sedan, har fått läggas på is vilket innebär att de fem permanenta medlemmarna sitter i orubbat bo. Ett sjupunktsprogram för förändringar i sekretariatet har stoppats av de fattiga länderna i FN, som anser att de inte har fått tillräckligt att säga till om. Goda förslag för att öka det folkliga och parlamentariska inflytandet i världsorganisationen har dödförklarats och begravts.
I omkring hundra länder finns folkliga FN-rörelser. De förenas i tron på FN som arena för och aktör i de stora världspolitiska frågorna. Vår uppgift är att vara pådrivare i arbetet för ett bättre och modernare FN och att kräva att världens befolkningar får säga sitt. Vid FN-förbundets i helgen är det naturligt att kräva nya tag i förändringsarbetet.

FN är på rätt väg. En hel del har gjorts - men mycket återstår. Sverige har en nyckelroll att agera pådrivare i FN, såväl gentemot USA som mot kollegerna inom EU. Uppgifter saknas inte. Tre massmord i Afrika på tio år - Kongo, Rwanda och Sudan - är tre för många. Mellanöstern fortsätter att vara en oroshärd som utgör ett hot mot världsfreden. Miljöhot, vattenbrist, sjukdomar och epidemier kräver miljoner dödsoffer varje år. De glömda konflikterna i länder som Kongo, Västsahara och Papua måste ges ökad uppmärksamhet.
Att försvara FN-tanken och ge alla världens stater och befolkningar inflytande över det internationella samarbetet är den enda realistiska vägen framåt. För den som vill att världens länder i framtiden gemensamt ska kunna hindra folkmord, minska hunger och bekämpa hot mot freden finns bara en lösning - ett starkare FN.

Debatt: Ett starkare FN för framtiden