DEBATT: Ett svårlösligt problem

Under några dagar nu på sensommaren har regnet slagit till i Västervik. Kraftiga åskbyar med mycket regn kommande söderifrån. De har fått sin kraft av de kalla och varma luftmassor som finns på kontinenten.Är det ett tecken på klimatförändring eller är det bara tillfälligt? Nu skall vi hålla isär klimat och väder det är viktigt men vi ser en tydlig trend.När det gäller nederbörd då som regn, talar man inom va-området i varaktighet och intensitet. Det betyder att ett kraftigt regn under kort tid inte bör göra någon skada men varaktigheten har då stor betydelse. Vi ser på senare tid en ökad intensitet och varaktighet på de nederbördsområden som drabbar oss. Detta är ett mönster som vi får leva med och det kommer att bli värre om man får tro på forskarna inom området. Urbana områden fram
förallt i Norden är inte anpassade för en extrem nederbörd. När byggnationen stod högt under 50- och 60-talen byggdes de flesta husen med källare både flerbostadshus och villor. Problematiken för avledande av vatten i stora mängder blir i de flesta fall svårlöslig, samtidigt som de flesta av våra gator och öppna platser är hårdgjorda det vill säga asfalterade, detta bidrar till ytrinnande vattenmängder med översvämningar som följd. Ledningsnäten är alldeles för klena och inte anpassade att ta emot stora vattenmängder. I Västervik till exempel så är de flesta ledningar så kallade kombinerade ledningar det vill säga att både dagvatten och spillvatten går i samma ledning. Vatten tränger upp i toaletter och brunnar och reningsverken får ta emot spillvatten blandad med stora mängder dagvatten. Detta slår hårt mot reningsprocessen med stora utsläpp som följd.Västervik med sina kransorter inte är unik, det ser lika illa ut i de flesta kommuner i Sverige. Va-verket i Västervik som exempel, har bara en pytteliten budget som inte på långa vägar räcker till för att åtgärda problemet och så är det också övriga landet. I de flesta kommuner, även i Västervik är ledningsnätet inte bara ett kombinerat system utan även gamla ledningar som borde ha bytts ut för länge sedan.Går det att göra något åt problemet?Stora nederbördsmängder lång varaktighet och intensitet kan inga ledningar klara det har vi sett både i Sverige och på kontinenten men vi kan ändra strukturen på ledningsnätet så att vi klarar de flesta av skyfallen. För att klara problematiken med stora nederbördsmängder är i första hand att avleda dagvattnet. Detta gör man genom att först bygga ut dagvattenledningar för att separera från spillvattnet. Dagvattnet skall ha en möjlighet att rinna så friktionsfritt som möjligt och då kan man ta hjälp av öppna diken, uppsamlingsdammar för att på så sätt avleda vattnet från ledningsnätet. Dessa dammar skall helst vara kopplade till dräneringsäker mark, sjöar eller som i tätorten till havet. Dagvattnet bör också renas med infiltration för att inte belasta sjöar och vattendrag.Först måste sägas att för så små kommuner som Västervik klarar inte detta själv, va-kollektivet kan inte ensam dra på sig stora skulder för ett sanera ledningsnätet.Leningssanering är extremt dyrt detta kräver resurser framförallt i rena pengar.Här måste statsmakterna gå in med ett statligt stöd till kommunerna. Vi ser att man nu börjar tänka om inom statsapparaten med åtgärder för att säkra kommunikationerna framförallt på järnvägen efter vintern som varit. Detta måste ske även för kommunerna att man nu tänker om även och satsar statliga pengar på ledningsnäten. Min erfarenhet efter att ha arbetat med denna problematik under lång tid är att ledningsnäten i de flesta av Sveriges kommuner är skrämmande eftersatta. Här bör kommunerna få hjälp av Svenskt vatten som är en organisation som skall tillvarata va-verkens och va-kollektivets intressen. Svenskt vatten sorterar under SKL (Sveriges kommuner och landsting).De flesta va-organisationer vet vad som bör göras i respektive kommun men medlen saknas.

Debatt: Ett svårlösligt problem