Just nu pågår slutförhandlingarna om EU:s nya fiskeripolitik. Det är ett område som under lång tid haft stora brister. Mitt mål är att EU ska ha ett hållbart fiske redan 2015 och att det inte längre ska vara tillåtet att slänga tillbaka ätbar fisk över bord.
De allvarligaste problemen med EU:s nuvarande fiskeripolitik grundar sig i en för stor flottkapacitet som resulterar i överfiske. Andra problem är att fiskarna tvingas att kasta fullt ätlig fisk över bord, att det finns en brist på tillförlitliga data och att beslutsprocessen är alltför tidskrävande.
Dessa problem är något som måste tas om hand om i EU:s nya fiskeripolitik. Nuvarande förslag är bättre än den politiken som vi har i dag men förslaget på bordet löser inte fullt ut problemen. Jag anser dock att vi fortfarande har chansen att ytterligare förbättra politiken i rätt riktning när slutförhandlingarna inleds inom kort.
Ministerrådet och Europaparlamentet har antagit sina förslag och nu återstår att komma överens för att uppnå ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart fiske. Jag har redan under EU-kommissionens arbete med att utarbeta ett förslag till en ny fiskeripolitik drivit en rad frågor och dessa kommer att vara väldigt viktiga för mig nu när vi går in i slutfasen.
Stopp för att slänga död fisk överbord. I dag slängs stora mängder fisk tillbaka i havet för att kvoten är fylld, för att fisken är för liten eller på annat sätt oönskad. Jag vill att EU ska ha ett utkastförbud så snart som möjligt och med så få undantag som möjligt.
Fleråriga förvaltningsplaner. Detta utgör själva kärnan i en hållbar fiskeripolitik. Med förvaltningsplaner som sträcker sig över flera år får vi ett stabilare regelverk vilket leder till en mer ansvarfull fiskeripolitik. Jag anser också att den mest sårbara fiskartens situation ska bestämma fiskemöjligheten för alla andra arter i samma fiske.
Ett hållbart fiske redan år 2015. Ett hållbart fiske är en förutsättning även för fiskerinäringens fortlevnad. Erfarenheter globalt visar även att de ekonomiska vinsterna och det samhällsekonomiska värdet som en hållbar förvaltning av bestånden kan ge är stora. Jag kommer att fortsätta att förespråka att EU ska ha ett hållbart fiske redan år 2015.
Ökad regionalisering. För att vi ska kunna komma till rätta med många av dagens problem inom fiskeriförvaltningen behövs ökad regional delaktighet och ansvarstagande av de berörda aktörerna i en region, inte minst från näringen själv. Jag vill att den regionala förvaltningen och genomförandet av politiken ska ske i samarbete med fiskerinäringen, forskningen och andra intresseorganisationer.
Hållbara fiskeavtal. EU har fiskeavtal, så kallade partnerskapsavtal med länder i Stilla havet, Indiska oceanen och i Västafrika. För att försäkra att fisket sker på ett överskott på fiskeresursen är det viktigt med ökad transparens om det totala fisket i partnerlandet. Högkvalitativa utvärderingar ska finnas tillgängliga i god tid innan beslut om nya avtal tas. Om inte tillräckligt stor hänsyn tas till mänskliga rättigheter och demokratiska principer ska EU inte fiska där.
Jag kommer att fortsätta att kämpa för att nå ett hållbart fiske som levererar goda och nyttiga livsmedel utan att fiskebestånden utarmas. Det är också grunden för en lönsam fiskenäring som skapar jobb i våra kustsamhällen. Jag hoppas att även andra länder inser att det är nu vi måste agera.