Fakta kontra alarmism
Konstig prioritering. Apokalypsen är nära. I tidning efter tidning efter statlig nyhetssändning manas till åtgärder "innan det är för sent" - undergången väntar runt hörnet.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Även statsminister Fredrik Reinfeldt har fallit offer för apokalypsstämningen. Han har ägnat hela den senaste veckans USA-besök åt att tala klimat. Han har talat klimat med president Bush, med kongressens talman Nancy Pelosi och med Kaliforniens guvernör Arnold Schwarzenegger.
Statministerns engagemang i miljö- och klimatfrågor är värt respekt. Men för den skull får han inte helt förlora perspektivet. Dels utgör FN:s klimatpanel - vars metoder ifrågasätts av allt fler forskare - inte den enda auktoriteten på området. Dels är det faktiskt så att en statsministers främsta uppgift är att leda landet - inte att åka runt i världen och tala om för andra hur de ska göra. Den sortens världsförbättraranda hör till en svunnen tid, och Reinfeldt själv har tagit avstånd från den i flera sammanhang Bland annat häromdagen när han kritiserades av Mona Sahlin för att inte ha tagit upp dödstraffet och Irakkriget under sitt USA-besök.
Klimatfokuseringen är uppenbarligen en medveten politisk prioritering från moderaterna. I förslaget till nytt handlingsprogram intar miljöfrågorna förstaplatsen, tillsammans med ett ytterst märkligt avsnitt om jämställdhet.
Man önskar att det fanns åtminstone en stark politisk kraft i Sverige som inte hängav sig åt alarmism utan i stället sysslade med fakta.