Är färdtjänsten i Kalmar län endast till för den som är så gammal och skröplig att den inte längre har någon större glädje av sin färdtjänst?
Ja tyvärr verkar det inte bättre än så, trots att Lag (1997:736) om färdtjänst 3 § säger att ”Varje kommun ansvarar, såvitt gäller kommuninvånarna, för att färdtjänst av god kvalitet anordnas inom kommunen”.
KLT som ansvarar för färdtjänsten i Kalmar läns alla kommuner har tolkat lagen så här: ”Färdtjänsten är inte att betrakta som ersättning för egen bil, avsaknad av körkort eller som ersättning vid bristfälliga kommunikationer.”
Det vill säga om en gammal människa i till exempel Västerviks kommun ansöker om färdtjänst ser man endast till hur långt han eller hon klarar att gå, klarar man mer än 300 meter så blir det ingen färdtjänst! Man tar ingen som helst hänsyn till personen i frågas tillstånd i övrigt.Till exempel om personen ser och hör personen ordentligt? Har personen ont då den förflyttar sig, hur långt är det till närmaste mataffär och hållplats och hur ofta går bussarna? Är det en säker och trygg väg att ta sig till de olika platser man har behov av att besöka? I särskilda fall kan läkarintyg behövas, men inte ens där finns i praktiken mycket hjälp att hämta! Som äldre kvinna blir det ännu svårare, eftersom färdtjänst inte är att betrakta som ”avsaknad av eget körkort”. Denna skrivning är förmodligen till för yngre personer som av olika anledningar kan behöva färdtjänst, men leder i praktiken till diskriminering av äldre kvinnor. Vilka kvinnor tog körkort för 60 år sedan? Det var ju nästan otänkbart! Ska man behöva lida för det igen på sin ålders höst? När man kanske inte ens längre skulle kunna framföra ett fordon säkert.
Krasst ska man alltså då man blivit gammal sett till att bosätta sig så till, att man har allt det man behöver inom en radie av 300 meter. Är det ens möjligt?
En kommun i närheten har tolkat ”god kvalitet” på ett annat sätt. ”Färdtjänst är ett komplement till den allmänna kollektivtrafiken. Färdtjänst är en kommunal service som ska skapa möjlighet för personer med varaktiga funktionshinder att förflytta sig utan hjälp av andra. Syftet är att personer med nedsatt funktionsförmåga ska kunna delta i samhällsgemenskapen på samma sätt som övriga kollektivtrafikresenärer. Därav följer att avgifter och regler i huvudsak är desamma som för den allmänna kollektivtrafiken.”
Här ser man på färdtjänsten som ett komplement till bussar och tåg. KLT har gjort motsatt bedömning och tycker inte att färdtjänst kan ersätta deras egen i vissa fall illa utbyggda kollektivtrafik. Man trycker också på vikten av att kunna delta i ett socialt sammanhang och ser därmed till hela människans livssituation.
Jag skriver detta med egen erfarenhet av hur personer i min närhet blivit både väl och illa behandlade utifrån olika tolkningar av samma lag. Kommunerna har rätt att tolka lagen, men hur kan det bli så olika? Mitt syfte med det här inlägget blir således att skicka en uppmaning till berörda politiker i Kalmar län att se över hur färdtjänsten ska få en ”god kvalitet” i länet. Hellre lite färdtjänst i rättan tid än ett brutet lårben som biljett till densamma!