Alliansregeringen har i grunden förändrat utnämningspolitiken, sättet på vilket statliga myndighetschefer med flera utses. Generaldirektörsposterna är inte längre reserverade för en privilegierad krets av personer som känner statsministern, utan öppna, professionella rekryteringsprocesser har införts. Andelen nya chefer med politisk bakgrund är rekordlåg och för första gången är hälften av alla nyutnämnda myndighetschefer kvinnor.
Konstitutionsutskottet granskar regelbundet hur regeringen utövar utnämningsmakten, främst hur stor andel av de nya myndighetscheferna som har politisk bakgrund och fördelningen mellan kvinnor och män. Årets granskning är särskilt intressant, eftersom den avser 2001 - 2011, vilket innebär fem år med socialdemokratisk utnämningspolitik och fem år med Alliansens utnämningspolitik.
Man ser två tydliga trender: andelen utnämnda myndighetschefer med politisk bakgrund har minskat kraftigt och andelen kvinnor som utnämnts har ökat kraftigt.
2001-2006 utsåg S-regeringen 182 chefer för myndigheter i Sverige. 49 av dem, 27 procent, hade politisk bakgrund.
Alliansregeringen har utsett 177 myndighetschefer, varav 26, knappt 15 procent, med politisk bakgrund och den andelen fortsätter att sjunka. År 2010 hade 1 av 31 nya myndighetschefer politisk bakgrund.
Det kan vara positivt att ha politisk bakgrund när man ska leda en statlig myndighet, men om en hög andel av myndighetscheferna har varit heltidspolitiker ger det intrycket att regeringen i hög grad rekryterar inom en privilegierad grupp i regeringens närhet. Vidare kan en generaldirektör med partibok vara frestad att rekrytera underlydande som tillhör samma parti. Risken är därmed att organisationen politiseras även på lägre nivåer.
Myndighetscheferna ska inte rekryteras inom en sluten elit. Alla ska kunna anmäla intresse för höga statliga tjänster, kompetens ska vara avgörande vid tillsättandet. För första gången annonseras befattningar som myndighetschef ut öppet och inför varje rekrytering upprättas en kravprofil. Att andelen utsedda myndighetschefer med politisk bakgrund har minskat kraftigt visar att färre rekryterats ur den politiska eliten, fler ur andra kretsar.
Alliansregeringen har också som första svenska regering nått en nära nog exakt balans mellan kvinnor och män som utnämns till myndighetschefer, 47 procent kvinnor och 53 procent män. Det ska jämföras med 38 procent kvinnor och 62 procent män under de fem socialdemokratiska åren. Både 2008 och 2010 utsågs fler kvinnor än män till myndighetschefer. Alliansen har lyckats med det som tidigare regeringar inte klarat - att rekrytera i princip lika många kompetenta kvinnor som kompetenta män. Det är jämställdhetsarbete i praktiken.
Allt färre utnämningar av personer med politisk bakgrund, en jämn fördelning mellan kvinnor och män och en ny, öppnare rekryteringsprocess. Det är resultatet efter fem år med Alliansen.