Flertalet får bidrag till skatten
Befängt. Skattebetalarnas förening - som gör mer än de flesta politiker för att förändra den besynnerliga skattepolitiken i det här landet - har räknat fram att åtta av tio tvåbarnsfamiljer är nettobetalare i bidragssystemet. De får bidrag men får inte behålla dem eftersom de bidrag de får går i skatt för att bidragssystemet ska kunna finansieras.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Skattebetalarna har utgått från SCB:s individdatabas LINDA , valt ut tre hushållstyper och följt dem. Deras genomsnittliga tvåbarnsfamilj betalar 3,3 miljoner kronor i skatt under tio år - vilket är mer an vad familjen lägger ut på mat, boende, bil och fritidsaktiviteter. 1,9 miljoner av de 3,3 går till bidragssystemen. Under samma period får familjen ungefär 1,1 miljoner i bidrag. Alltså har alla bidrag de fått - plus ytterligare 800 000 kronor - gått till att finansiera bidragen.
Också ensamstående med barn - en utsatt grupp - är i skottgluggen. Cirka 30 procent av sådana hushåll betalar lika mycket eller mer i skatt till bidragssystemen än de fått i bidrag.
Är detta rimligt, frågar man sig. Och svaret är, att det är det naturligtvis inte. Det är fullkomligt befängt.
Individer och familjer görs beroende av bidrag utan anledning och fråntas makten över sina egna liv. De förlorar känslan av att ha kontroll över tillvaron. Om de inte blev berövade merparten av sina inkomster av statens fogde skulle de inte behöva några bidrag.
Bidragsrundgången är demoraliserande och farlig. Människor vänjer sig av med att ta ansvar för sina egna liv och förlitar sig i stället på bidragssystemen.
Självklart ska vi ha ett välfärdssystem för dem som behöver det. Ett anständigt samhälle hjälper de svaga: dem som inte kan arbeta, de sjuka och dem som av andra skäl inte kan försörja sig själva. Det ska vi också göra.
Men vi kan inte ha ett transfereringssystem som skapar och främjar bidragsberoende och missgynnar arbete och eget ansvarstagande. Dels därför att vi inte har råd - om utvecklingen där allt fler försörjs av allt färre fortsätter kommer statsfinanserna att kollapsa. Men också därför att ett land, vars befolkning förvandlats till klienter och bidragstagare, bara kan gå bakåt.