Flyget behövs i glesbefolkat land
Ljus framtid. Riksdagsman Krister Örnfjäder och tre meddebattörer anser att flyget är helt nödvändigt i ett glest befolkat land som Sverige.Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Syftet med översynen var att med utgångspunkt i de transportpolitiska målen lämna förslag till inriktning och prioritering av det långsiktiga statliga ansvaret för flygplatser.
Den 9 november 2006 har den borgerliga regeringen beslutat om ett tilläggsdirektiv där utredaren ytterliggare skall analysera och ge förslag i de delar som rör frågor om internationell tillgänglighet, stödsystemens utformning, flygfrakt, Luftfartverkets organisation samt finansiering.
Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 oktober.
I en alltmer intensiv debatt om transporter och miljö kan man ställa sig frågan om flyget behövs (vilket också många gör).
Till dem vill vi säga att Sverige är ett glest befolkat med långa avstånd och som ligger avsides ifrån sina stora marknader. Därför behövs flygets snabbhet för näringslivets och exportens skull. Förr handlade det mest om att människor skulle kunna besöka kunder i andra länder - och att vi skulle kunna ta emot dem i Sverige. Men i dag är också flygfrakt en växande bransch.
Men inrikesflyget då - behövs det?
Ja. Menar vi allvar med att hela Sverige ska leva är flyget nödvändigt. Utan flyg skulle ännu fler företag och människor flytta till storstäderna. I stora delar av Norrland gör långa avstånd och gles befolkning att flyget också är det ekonomiskt överlägset bästa transportalternativet.
Flyg är ett billigt trafikslag för samhället. Stödet till icke-statliga flygplatser och Rikstrafikens upphandling av regionalpolitiskt viktiga linjer handlar om ett par hundra miljoner. LFV, före detta Luftfartsverket, finansierar genom avgifter flygets infrastruktur med flygledning och de största flygplatserna i landet. Den svenska flygplatsstrukturen bygger dessutom på en omfördelning mellan vinst- och förlustflygplatser. Av LFV:s 16 flygplatser är det bara fem som går med vinst.
Men till skillnad mot i Norge och Finland finns ett stort antal flygplatser som ägs av andra än staten. Skavsta är en flygplats som genom en kraftfull satsning snart närmar sig positionen som landets tredje största flygplats. Vanligare är flygplatser som Arvidsjaur, Torsby och för den delen Kalmar där kommuner och region bestämt sig för att det är en överlevnadsfråga att ha en flygplats för att näringsliv och besöksnäring ska kunna utvecklas.
Det är viktigt att den pågående Flygplatsutredningen slår vakt om LFV som en stark statlig flygplatsaktör. Sverige är ett litet land och för att attrahera flygbolag och nya destinationer är det bra med en stor och välkänd aktör som LFV. Det är ett bra och kostnadseffektivt sätt att garantera en grundläggande bra flyginfrastruktur utan stora statliga kostnader. Också kommunala flygplatser drar nytta av det kunnande som finns inom LFV på det tekniska området, när det gäller arbetsorganisation och att möta nya säkerhetskrav.
Det är angeläget att ett statligt stöd till regionala flygplatser behålls och helst förstärks. I relation till flygets nytta för näringsliv och besöksnäring är det småpengar för staten.
Vi hoppas att Rogestams utredning kommer att landa i ett kraftfullt ställningstagande för att flyget är ett nödvändigt inslag i svensk transportinfrastruktur.
DEBATT
Krister Örnfjäder och Lars Mejern Larsson är riksdagsledamöter för socialdemokraterna. Lars Andersson är ordförande för Seko koncernfack LFV. Roal Nilssen är ombudsman för Seko.