Flyktingkatastroferna i Medelhavet, det grymma inbördeskriget i Syrien och oroligheterna i övriga Mellanöstern och Nordafrika har medfört att stora flyktingströmmar i snabbt ökande takt söker sig till Europa. Sju av EU:s 28 länder tar emot flyktingar. I förhållande till sin folkmängd är Sverige det land som tar emot flest asylsökande. De flesta kommer från Syrien. Eritrea och Somalia. Enligt EU tar fem länder - Tyskland, Frankrike, Sverige, Belgien och Storbritannien - emot 70 procent av de asylsökande. Övriga EU-länder tar emot mindre än en tredjedel. År 2010 tog Sverige enligt Eurostat emot 32000, Storbritannien 24000, Lettland 65 och Estland 35. Sett efter folkmängd intar Sverige den absoluta tätplatsen.
Från att ha varit ungefär 3000 per månad under 2013 fram till augusti sökte 4804 asyl under augusti. Enligt uppgift från Migrationsverket kommer i dagsläget 2000 till 2500 i veckan till Sverige. De flesta europeiska länders hittillsvarande ovilja att dela ansvaret för asylpolitiken gör att flykten till Sverige snabbt ökar. Inom EU har man nu börjat föra samtal om möjliga lösningar. Än så länge mest retorik. Man för diskussioner om lagliga flyktingvägar och införande av kvotsystem mellan länderna.
Mer enhetliga regler krävs. Hur agera med asylsökande som flyr främst av ekonomiska och inte politiska skäl? Vilka familjemedlemmar ska godtas vid anhöriginvandring? Minderåriga barn som snabbt kan anpassas till det nya samhället bör inte orsaka problem. Med stora skaror nyanlända lär det inte i något land vara möjligt att, som Centerpartiet beslutat, inkludera far- och morföräldrar, fastrar och mostrar, farbröder och morbröder. Det växande antalet åldringar som redan nu orsakar ekonomiska problem i alla högt utvecklade länder omöjliggör detta. Dessa länders demografiska utveckling tvingar dock fram invandring av arbetskraft för att fylla luckorna av det växande antalet pensionärer.
Stora problem av ekonomisk art som försvårar folklig acceptans av långtgående insatser för asylsökande finns inom Europa och särskilt inom Eurozonens fem värsta krisländer varav fyra finns i det aktuella Medelhavsområdet. Röda Korset varnar i en rapport att 120 miljoner européer riskerar fattigdom. Fem år efter krisen 2008 har miljoner människor gått från välstånd till fattigdom. Särskilt drabbade är Eurozonens fem krisländer.
Under mellan 30 till 40 år har befolkningarna i flera av Mellanösterns länder fördubblats. Detta försvårar möjligheterna att förbättra levnadsförhållandena även med hjälp utifrån. Utan fungerande födelsekontroll blir det svårt att få en ändring till stånd. Tyvärr är motståndet ofta stort i ledande kretsar i dessa länder. Även ur klimatpolitisk synvinkel bör födelsekontrollerande åtgärder understödjas.
Många som kommer till Sverige och övriga Europa är lågutbildade. En del är även analfabeter. Medel ur den svenska biståndsbudgeten täcker bara en del av mottagningskostnaden. För att undvika alltför långvarig och konfliktskapande försörjning på samhällets bekostnad bör lågkvalificerade jobb skapas. Svenskundervisning och skolutbildning räcker inte under de första åren. Därefter kan många efter kortare eller längre tid komma in på den normala arbetsmarknaden.