FörsÀkringskassan sprider lögner

VĂ€stervik2006-01-03 00:25
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.
I mellandagarna gick FörsÀkringskassan ut med en nyhet, som tjÀnstvilligt spreds av TT och Ätergavs av tidningar och radio. Rubriken löd "privata företag tjÀnar 900 miljoner pÄ medfinansieringen". För de allra flesta Àr privata företag liktydigt med grannen som driver en liten verkstad, kvinnan tvÄ hus bort som Àger en korvkiosk eller undertecknad. Nyheter av det hÀr slaget vÀcker avundsjukan hos den anstÀllda majoriteten. Nu har företagarna skott sig pÄ vÄr bekostnad igen!

TyvÀrr sprider FörsÀkringskassan lögner. Jag tillhör sjÀlv smÄföretagarnas skara. I min plÄnbok fÄr medfinansieringen följande effekter: Som egenföretagare med aktiebolag har jag 14 dagars karens i sjukförsÀkringen. Medfinansieringen innebÀr att jag dÀrefter ska betala 15 procent av min egen sjuklön. För att mildra effekterna tÀcker försÀkringen de första 12 000 kronorna. Som kompensation för medfinansieringen har arbetsgivareavgiften sÀnkts i tre steg, frÄn 32,82 procent av lönen (2003) till 32,28 procent (2006). En sÀnkning med 0,54 procentenheter. För min del innebÀr det att avgiften minskar med 135 kronor i mÄnaden.

FrÄn 2005 erbjuder FörsÀkringskassan smÄföretagare en tillÀggsförsÀkring som kompenserar för försÀmringen. Den kostar 1,3 procent av lönen, i mitt fall 325 kronor i mÄnaden. Vilket innebÀr att reformen, som FörsÀkringskassan pÄstÄr har tillfört privata företag 900 miljoner kronor, i sjÀlva verket kostar mig 190 kronor i mÄnaden. Jag kontaktade Bertil Thorslund pÄ FörsÀkringskassans huvudkontor, som var den som gick ut med uppgiften. Han bekrÀftade att mitt rÀkneexempel Àr korrekt, men att siffran 900 miljoner gÀller hela företagskollektivet. Vilka Àr det dÄ som tjÀnar pÄ sjukförsÀkringen? I vanlig ordning storföretagen Àgda av det ansiktslösa kapitalet som Volvo, Ericsson och ABB. Kalle med kiosken och Stina med presentbutiken Àr som alltid förlorare. Men de fÄr ta skiten frÄn omgivningen för att "företagarna har skott sig Äterigen".

Snart Àr det dags för nya lögner frÄn statliga verk, riktade mot smÄföretagare. I början av varje Är gÄr Skatteverket ut i en PR-kampanj i syfte att förhÀrliga den egna verksamheten och ingjuta nödig respekt hos deklaranterna. PÄ riksplanet slÀpper man loss en tjÀnsteman med titeln kontrollstrateg. Han hÀvdar varje Är att smÄföretagarna skattefuskar mest av alla. Ju mindre företag, desto mer fusk, pÄstÄr han. Sant Àr att Skatteverket upptÀcker mer felaktigheter hos smÄföretag Àn i andra verksamheter. Det har tvÄ orsaker:
1: SmÄföretag Àr den enda grupp som Skatteverket effektivt kan kontrollera. Svartjobbande anstÀllda har ingen bokföring som kan kontrolleras. Stora företag hyr in skatteexperter, ofta tidigare anstÀllda hos Skatteverket, och skatteplanerar istÀllet. Resultatet Àr detsamma som vid fusk, men lagligt.

2: Enskilda branscher Àr svÄrt drabbade av svartjobb. Men det betyder inte att smÄföretagare som grupp Àr fifflare. Sant Àr ocksÄ att smÄföretagare som grupp Àr de största nettobetalarna av skatter och avgifter. SkÀlet Àr att smÄföretagare i praktiken Àr utestÀngda frÄn socialförsÀkringen, trots att de betalar fulla avgifter.

Jag hoppas att VT:s utsÀnde frÄgar skattechefen i VÀstervik om detta vid den Ärliga intervjun. Varför ljuger myndigheterna om smÄföretagarnas moral och pÄstÄr att vi tjÀnar en massa miljoner pÄ andra bekostnad, nÀr det inte Àr sant? Dels beror det pÄ att kompetensen om företagande Àr nÀrmast noll pÄ myndigheterna. TjÀnstemÀnnen förstÄr sig inte pÄ företagare. Det Àr samma mekanismer som gör mÀnniskor till rasister. Dels beror det pÄ att den anstÀllda majoriteten och journalister i synnerhet inte förstÄr skillnaden mellan tjÀnstemÀn och företagare.

Tidningarna skriver med stora rubriker om hur företagare skor sig. Bonus och fallskÀrmar, lyxresor pÄ företagets bekostnad och sÄ vidare. De utpekade fuskarna Àr sÀllan företagare utan tjÀnstemÀn. Vilket enkelt kan bevisas. Percy Barnevik, tidigare koncernchef i ABB och EuropamÀstare i girighet, var anstÀlld tjÀnsteman under hela sin karriÀr. Den gamla ledningen i Skandia, tjÀnstemÀn hela bunten.

Skillnaden mellan företagaren och tjÀnstemannen blir glasklar om företaget gÄr i konkurs. TjÀnstemannen utlöser sin fallskÀrm och gÄr skadeslös ur det hela, vanligtvis rikare Àn nÀr han anstÀlldes. För riktiga företagare blir följden personlig konkurs och allt för ofta att kronofogden sÀljer familjens hem pÄ exekutiv auktion. Majoriteten av alla tjÀnstemÀn Àr Àrliga och hÄrt arbetande. Samma sak gÀller smÄföretagarna. Men med Skatteverkets logik Àr det mer korrekt att peka ut tjÀnstemÀn i stora organisationer som storfuskare. Vid en jÀmförelse mellan grupperna ligger tjÀnstemÀnnen ljusÄr före smÄföretagarna i konsten att sko sig sjÀlva.
DEBATT
Janne NĂ€sström, FĂ„rhult, Ă€r smĂ„företagare. 
LĂ€s mer om