Mats Olin från Timbro medieinstitut skriver i en debattartikel i VT att medier inte granskar Naturskyddsföreningen tillräckligt.
Naturskyddsföreningen är de första att efterlysa mer miljöjournalistik. Samhället behöver miljöjournalistik som granskar hur olika aktörer tar ansvar för dagens negativa påverkan på planeten. Konsekvenserna av olika förslag - eller frånvaro av förslag - behöver granskas. Även de från tankesmedjan Timbro, som finansieras till stor del av det privata näringslivet.
Vi står alla inför mycket allvarliga förändringar av jordens ekosystem. Det borde inte vara en överraskning att Naturskyddsföreningen är en partipolitiskt oberoende folkrörelse som vill att samhället ska anpassas till planetens förutsättningar. Vårt uppdrag har beslutats i demokratisk ordning av våra medlemmar som representerar 270 lokala föreningar från både stad och land. Uppdraget är både transparent och tydligt för var och en att ta del av. Naturskyddsföreningen blir dubbelt granskade: både i den offentliga debatten och internt av våra 221 000 medlemmar.
Vi är stolta över att Naturskyddsföreningen uppfattas som en mycket trovärdig aktör av omvärlden. Det beror säkert på att vi är en bred folkrörelse som funnits i 106 år. Antagligen beror det också på att våra budskap har gediget vetenskapligt stöd. En stor del av föreningens anställda har forskarbakgrund och våra rapporter anses ha hög kvalitet. Ofta finns även riksdagsmajoritet för våra förslag, även om blockpolitiken tyvärr blockerar flera viktiga miljöpolitiiska beslut.
Naturskyddsföreningen och andra miljöorganisationer har knappast för mycket inflytande. Snarare ser vi många exempel på hur kortsiktiga ekonomiska intressen styr. Det finns många företag som, liksom vi, vill gå fortare fram men ”liberala” tankesmedjan Timbro allierar sig med eftersläntrarna i det svenska näringslivet.
Sverige når inte 14 av sina 16 miljömål och fyra av planetens nio hållbara gränser överskrids – de är våra verkliga problem som vi gemensamt måste lösa.