Freden Àr lÄngt borta
Ingen fred i sikte. Positionerna Àr lÄsta i konflikten mellan Israel och Palestina.Foto: Nasser Shiyoukhi/AP
Foto: Fotograf saknas!
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Ă
sikterna i texten Àr skribentens egna.
SÄ sa president George Bush i juli. Han kunde lika gÀrna sÀga det i dag, eller ha sagt det tidigare under sin tid som president, sedan USA gick i krig mot Saddam Hussein i mars 2003.
För drygt fem Är sedan uttalade sig Bush som förste amerikanske president klart för bildandet av en palestinsk stat vid sidan av Israel. Vita huset brukar pÄpeka detta för att bemöta kritiken för passivitet, sedan USA spelade en viktig roll för 90-talets fredsprocess.
President Bill Clinton gjorde nÀrmast desperata försök att rÀdda fredsverket under sina sista mÄnader i Vita huset. Clintons resultatlösa övningar verkade avskrÀckande pÄ Bush-administrationen, som dessutom 11 september 2001 fick annat att tÀnka pÄ.
I dag Àr det som oegentligt brukar kallas Mellanösternkonflikten ingen prioritet för USA, dÀrför att man har större bekymmer.
Utsikterna "har aldrig sett dystrare ut". Inget kommer att hÀnda förrÀn om ett par Är. Med en ny president i USA. Av olika skÀl har Bush-administrationen inte varit konstruktiv.
Bedömningen Àr Jon B. Altermans. Denne forskare och publicist med Mellanöstern som specialitet besökte nyligen Sverige, sponsrad av USA:s utrikesdepartement, en tidigare arbetsgivare. Han var rÄdgivare Ät den grupp med framstÄende republikaner och demokrater som i fjol till president Bush lÀmnade förslag om Irak av samma dignitet som i dagarna tillmÀts generalen David Petraeus lÀgesrapport.
President Bush inbjuder i höst till en konferens med israeler, palestinier och deras grannar. Deltagarna förutsÀtts stödja en tvÄstatslösning, ta avstÄnd frÄn vÄld, erkÀnna Israels rÀtt att existera och hÄlla sig till alla tidigare överenskommelser mellan de tvÄ parterna.
Tanken Àr att dessa goda krafter skall försvaga de onda krafterna. Bush pekar ut Hamas, som nu har hela makten i Gaza-remsan, samt dess sponsorer Syrien och Iran.
Ăverlag har Bushs initiativ bemötts reserverat. Det anses komma för sent under hans Ă€mbetsperiod för att upplevas seriöst. Det berör inte det akuta problemet med hanteringen av det terroriststĂ€mplade Hamas. I ett och ett halvt Ă„r har vĂ€rldssamfundet förgĂ€ves försökt att försvaga denna rörelse som vann det palestinska parlamentsvalet i januari 2006 - med Israels utplĂ„ning pĂ„ programmet.
En orsak till lÄga förvÀntningar Àr att bÄde politiker och allmÀnhet i Israel nu och tiden framöver föredrar att inte ta nÄgra risker. Inte heller pÄ den palestinska sidan finns nÄgon som bÄde vill och kan trÀffa nydanande effektiva avtal. President Mahmoud Abbas har stöd av USA och ett antal arabstater, men saknar enligt Alterman respekt Àven i sin nÀrmaste omgivning.
Israels, USA:s och EU:s officiella linje Àr att man inte kan ha Hamas som motpart.
Den hoppfulla utvecklingen pÄ Nordirland har nÀmnts som exempel pÄ att det till sist kan löna sig att förhandla med "terrorister". ApropÄ detta skriver Israels ambassadör pÄ Irland i New York Times att Hamas inte kan jÀmföras med IRA. Hamas av religiös extremism prÀglade ideologi skulle vara oförenlig med kompromisser.
Men enligt Alterman Àr stÀmningen i Israel den att Hamas blir förhandlingspart - senare, och pÄ villkor som inte föreligger nu. Alterman föreslÄr en politik mot Hamas av vad han kallar "trojanska morötter":
- Min erfarenhet av mÀnniskor som sÀger extrema saker Àr att de kan förÀndras. En del Àr enbart mördare, men? folk förÀndras pÄ grund av sina intressen.
à terstÄr att se vilket intresse det Àr som kan förmÄ Hamas att överge konstaterandet i stadgarna frÄn 1988, att Palestina Àr helgat Ät muslimer till domens dag och att Israel existerar bara tills det eliminerats av islam, liksom islam eliminerat dess föregÄngare? (SNB)
Utrikeskrönika