DEBATT: Gärna Kina, men fördöm förtrycket

I går onsdag möttes tidningskollegan Barometerns läsare av en förstaledare på kinesiska - den fanns självklart också i svensk version. Anledningen till detta djärva grepp var det stora seminariet China Baltic Sea Business Forum, som inleddes i Kalmar på onsdagen. Där ska kinesiska affärsmän och beslutsfattare träffa svenska dito och knyta kontakter, är det tänkt. För som vi har kunnat läsa under de senaste månaderna är det kineserna som ska rädda Kalmar län. Enorma kinesiska investeringar ska göras här och det ska bli många hundra arbetstillfällen och ett uppsving för hela regionen.

Politiker av alla partifärger har hälsat de kinesiska planerna med entusiasm och eventuella tveksamheter och invändningar har drunknat i jubelkören.
Och visst, det finns anledning att vara glad och nöjd. Vår region behöver investeringar och nya aktörer som kan blåsa liv i företagsamhet och entreprenörskap. Kina är på stark frammarsch och det stora kinesiska intresset för att investera här är positivt. Dock bör man ha i minnet att det mesta fortfarande är på pratstadiet - än så länge vet vi väldigt lite om hur satsningarna konkret kommer att se ut och hur många nya jobb det blir.
Den allmänna glädjeyran får dock inte hindra oss att säga sanningar om Kina, och det var det Barometerns ledarredaktion gjorde på onsdagen. I ledaren hälsades de kinesiska gästerna varmt och uppriktigt välkomna, men den uttryckte också djup oro för mycket av det som händer i Kina just nu.
Kina är en diktatur. Det finns inga allmänna val och det kommunistiska partiet har total kontroll.
Rättssäkerheten är mycket dålig och ingenstans i världen avkunnas och verkställs så många dödsdomar som i Kina. Enligt Amnesty avrättades minst 1 770 människor i Kina under 2005, men den verkliga siffran är förmodligen mycket högre, enligt vissa experter runt 8 000. Avrättningsmetoden är arkebusering.
De kinesiska myndigheterna har möjlighet att förvisa och fängsla människor utan att de blivit dömda eller ens åtalade för något brott.

Den kinesiska regimen reglerar internettillgången och censurerar webbsidor. Kontrollen blir allt hårdare. Internetcaféer stängs och det finns nu förslag om att bloggare ska vara tvungna att registrera sig med sina riktiga namn. I somras stängde regimen sajten Century China (www.cc.org.cn) som varit en fristad för kinesiska regimkritiker och intellektuella.
Människorättsaktivister i Kina förföljs och fängslas. Det finns ingen pressfrihet, ingen åsiktsfrihet, ingen religionsfrihet, inga av de demokratiska fri- och rättigheter som är självklara för oss.
Allt detta måste vi fortsätta att tala om.
Men det verkar inte som om länets politiker och beslutsfattare är nämnvärt bekymrade över den kinesiska regimens konstanta och omfattande brott mot mänskliga fri- och rättigheter. Snarare verkar de besvärade när frågan kommer på tal, som om prat om grundläggande mänskliga rättigheter bara skapar dålig stämning vi de svensk-kinesiska lunchborden. Detta är illavarslande.
Kontakter och dialog med omvärlden, exempelvis i form av investeringar och kontakter i vår region, är förutsättningar för en demokratisk utveckling i Kina. Men vi måste våga säga sanningen, även om det är svårt.

Debatt: Gärna Kina, men fördöm förtrycket