Gärna undervisning i entreprenörskap - men då ska det vara på "riktigt"

Principfråga. Harald Hjalmarsson tycker att Inge-Lore Forsbergs café på gymnasiet oförskyllt hamnat i skottgluggen men att det är en viktig principiell fråga. Arkivbild: Matilda Ahl

Principfråga. Harald Hjalmarsson tycker att Inge-Lore Forsbergs café på gymnasiet oförskyllt hamnat i skottgluggen men att det är en viktig principiell fråga. Arkivbild: Matilda Ahl

Foto:

Västervik2006-04-11 00:25
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det kan i förstone tyckas lite lätt "Grönköpingsaktigt" att när vår kommun har en budget på hela 1 400 000 000 kronor, så är det en fråga som handlar om mindre än en promille av kommunens budget som ger flest insändare i VT. Bakom det ringa beloppet döljer sig dock den principiellt viktiga frågan om vilka verksamheter som ska finansieras av skattemedel och vilka som ska drivas privat.
Här vädrar många "politisk ammunition" inför den stundande valrörelsen.
Därför blir Inge-Lore Forsbergs lilla enkla kaférörelse oförskyllt slagpåse i debatten. Jag tycker dock att det är direkt kränkande när debattörer med vänsterprofil beskriver hennes verksamhet i termer av "monopol", "profitera" och "vinstmaximera". Läsaren kan ju lätt få intrycket att efternamnet var Wallenberg, inte Forsberg.

Andra debattörer framför folkhälsoargumentet. Men, handen på hjärtat, hur många tror att Inge-Lores kafé är orsaken, och att lösningen till bättre hälsa för våra ungdomar ligger i lokala begränsningar av utbudet under vissa timmar på dygnet? Gymnasiets kafé är faktiskt inget "monopol", utan stora delar av dagens sortiment finns tillgängligt hos Willys och andra handlare 2-300 meter bort. Jag är övertygad om att en mer långsiktig lösning ligger i en systematisk hälsopropaganda som ändrar attityden till sötsaker. Här har skolans undervisning en större roll att spela och det finns redan ett statligt Folkhälsoinstitut. Sist, men inte minst, har vi föräldrar en viktig roll att spela genom att vara goda föredömen för våra ungdomar.

Den nya majoriteten är självklart för både demokrati och närhetsprincipen. I demokratisk ordning har kommunen anslagit drygt 100 miljoner kronor till gymnasiet för undervisning - inte till att subventionera kaférörelser. Samtidigt innebär närhetsprincipen att gymnasiet har stor frihet att i enskilda detaljer forma sin verksamhet så länge undervisningen följer skollagen. Att besluten kan gå emot vad kommunens politiska majoritet önskar framgår av att gymnasiet 1998, när socialdemokraterna hade makten, "privatiserade" kaférörelsen. Före 1998 drevs rörelsen av gymnasiet. Verksamheten kostade då, enligt uppgift, cirka 100 000 kronor i förlust.
Tycker då majoriteten att kaférörelsen nu åter ska drivas i gymnasiets regi? Svaret beror på vad "kaférörelsen" egentligen kan anses vara. Är det ett kafé där ungdomarna vistas på icke lektionstid och som subventioneras av skattemedel avsedda för undervisning - då är svaret nej. Är det istället undervisning i entreprenörskap och företagande utan några extra kostnader för gymnasiet och kommunens skattebetalare - då är svaret ja.

Gymnasiets ledning försäkrar oss att det är det sistnämnda som gäller - undervisning - inte "leka affär" med subventionerade pengar från skattebetalarna. I så fall utgår jag från att det finns en tydlig plan för verksamheten som allmänhet och kommunstyrelse kan få ta del av. För det kan väl aldrig vara så att gymnasiets underlag för att genom kaféverksamhet sprida entreprenörskap och företagande endast utgörs av protokollet från skolkonferensen 15 mars? I planen finns säkert också beskrivet hur gymnasieledningen tänker sig undvika att de tidigare förlusterna på 100 000 kronor återupprepas.

För att undanröja varje misstanke om subvention och för att ge de deltagande ungdomarna bästa möjliga erfarenhet av entreprenörskap önskar vi dessutom att krav ställs på verksamheten. Vi skulle gärna se att kaférörelsen drivs på "riktigt", det vill säga i en egen juridisk person. På så sätt kommer de entrepenörsintresserade ungdomarna också i kontakt med alla de för kunden osynliga, men viktiga, delarna av en företagares vardag som inköp, momsredovisning, F-skattesedel, styrelsemöten, revision mm. Vi ser därför gärna att gymnasiet ska driva kaféverksamheten på "riktigt" - som en helt separat och revisionspliktig verksamhet och med villkor som är så lika som möjligt de Inge-Lore Forsberg har haft. Ja, vi har förstås inte krav på någon hemsk kapitalistisk "vinstmaximering", utan det går bra med ett nollresultat.
Jag räknar med att beslutets tillskyndare kommer att välkomna en sådan tydlig separation. Endast så slipper gymnasiets ledning varje misstanke om missbruk och kommunal subvention. Genom det ovanstående upplägget kommer vi ganska nära att driva kaféverksamheten på riktigt - och det finns ingen bättre skola i entreprenörskap än att driva något på riktigt.
DEBATT
Harald Hjalmarsson är moderat och kommunalråd i Västerviks kommun. 
Läs mer om