Ge utsatta kvinnor rätt att inneha pepparspray
Pepparspray. Chatrine Pålsson anser att våldsutsatta kvinnor ska få rätt att använda pepparspray.Foto: Jon Eeg/Scanpix
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Fortfarande läggs ofta skulden för våldet på kvinnan själv i hennes beteende, klädsel eller kroppsspråk. En kultur på skolgården med ett förråat, sexualiserat och nedsättande språkbruk ger signaler om att kvinnor människovärde än lägre än mäns. Kvinnor som i domstolar får frågor om klädsel och bakgrund sprider känslan av att övergreppet är kvinnans ansvar.
Så kallat hedersrelaterat våld är föranlett av flera tabun där ordval varit mer diskuterat än själva problemet att familjemedlemmar, oftast kvinnor, berövats livet för att de valt en livsstil som inte fallit övriga familjemedlemmar i smaken.
Mycket kan göras för att förebygga våld mot kvinnor istället för att bara agera reaktivt. Men även när kvinnor är utsatta för våld och hot skyddas de i för liten utsträckning. Jag anser att alla kvinnor som varit utsatta för våld eller sexuella övergrepp ska ha rätt att inneha pepparspray.
Utsatta kvinnor kan i dag få tillstånd enligt vapenlagen att inneha skyddsspray av någon form, antingen tårgas eller pepparspray. Sedan 2004 används pepparspray som hjälpmedel i polisverksamheten. Detta har lett till att poliserna upplever ökad trygghet. Framför allt kvinnliga poliser har gett uttryck för detta och att tillgång till pepparspray till viss del eliminerat den skillnad som ofta finns i fysik mellan manlig gärningsman och kvinnlig polis.
Pepparspray likställs i vapenlagen med skjutvapen och innehav av skyddsspray kan endast komma ifråga om tjänst eller annan särskild omständighet medför ett synnerligt behov av personligt skydd. Tillståndsgivningen är enligt Rikspolisstyrelsen mycket restriktiv. Man kan naturligtvis ifrågasätta huruvida pepparspray ska likställas med andra vapen då man med skjutvapen lätt kan ta livet av en annan människa medan man med pepparspray istället tillfälligt reducerar en annan människas funktionsförmåga.
Rikspolisstyrelsen skriver i ett yttrande att "i de flesta fall kan ökat skalskydd runt den hotade kvinnans bostad, trygghetsväska, besöksförbud, spärrmarkering, kvarskrivning och byte av identitet vara lämpliga åtgärder att vidta". När någon av dessa åtgärder inte anses tillräckliga kan pepparspray vara ett komplement.
Att byta en kvinnas identitet ska alltså prövas innan pepparspray kan komma ifråga. Denna praxis kan verkligen ifrågasättas.
Siktet måste vara inställt på att skydda brottsoffret, i det här fallet kvinnan, från fortsatta övergrepp. Min inställning är att kvinnor som har varit utsatta för våld själva ska få välja vilka åtgärder som ska sättas in för att göra hennes vardag så trygg som möjligt. Om kvinnan önskar pepparspray ska hon få det.
Vapenlagen bör skilja på skjutvapen och skyddsspray eftersom de inte går att likställa och lagen måste vara skriven så att den tolkas som att våldsutsatta kvinnor ska ha rätt att inneha pepparspray om de själva önskar.
Självklart ska utbildning om hur och när pepparspray ska och får användas ges precis som det gör i dag när tillstånd utfärdas. Pepparspray är ingen leksak och får aldrig behandlas som det. Men våld är heller ingen lek och får aldrig behandlas som det.
Chatrine Pålsson är riksdagsledamot för kristdemokraterna.