Glöm inte reformens syfte
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I huvudsak handlar kritiken om att reformen är fördelningspolitiskt olycklig och samhällsekonomiskt olämplig. Vänsterdebattörer lyfter fram det faktum att en avskaffad skatt mest gynnar dem som betalat mest. Högerdebattörer påtalar att andra skatter har större betydelse för sysselsättning och tillväxt. En del ekonomer varnar för överhettning, minskad rörlighet på bostadsmarknaden och indirekta effekter på Riksbankens beslut om reporäntan.
Utrymme finns, detaljerat förslag presenterar regeringen i juni, för korrigeringar av exempelvis den kommunala avgiftens nivå och den föreslagna höjningen av reavinstskatten.
Men samtidigt är det anmärkningsvärt hur debatten så ensidigt har kommit att fokusera på reformens utpekade och påstådda brister. Fastighetsskattens brister har genom åren varit uppseendeväckande och saknar helt enkelt folklig acceptans. Tre aspekter har varit mer anmärkningsvärda än andra:
För det första har fastighetsskatten varit en skatt på en fiktiv inkomst. Teoretiskt har detta motiverats med att en investering i ett hus ger en löpande avkastning som bör beskattas. Denna avkastning har i praktiken bestått av nöjet av att få bo i ett eget hem. Hänsyn till den viktiga principen om skatt efter bärkraft saknas.
För det andra har taxeringssystemet som bas för beskattning varit minst sagt godtyckligt.
Dess uppenbara brister kan inte försvaras på annat sätt än att det är ett generellt system som omöjligen går att få korrekt i de enskilda fallen, men att använda ett sådant system som bas för uttag av fastighetsskatt har av svenska folket med rätta uppfattats som godtyckligt och således inte legitimt.
För det tredje har skatten varit en bostadsekonomisk osäkerhetsfaktor. Ingen kan förutsäga prisutvecklingen i det egna bostadsområdet, och därmed inte heller kommande nivå på fastighetsskatten.
Regeringens förslag om att ersätta fastighetsskatten med en kommunal avgift löser dessa problem. De får en förutsägbar kommunal avgift istället för en skatt som plötsligt kan chockhöjas. Det är dock inte bara småhusägare som är vinnare på att taxeringssystemet avskaffas som bas för skatteuttag. Fastighetsskattens konstruktion har genom åren även underminerat förtroendet för skattesystemet som sådant. De politiker som oavsett partifärg månar om ett relativt högt skattetryck borde mot denna bakgrund välkomna att regeringen skrotar fastighetsskatten.
DEBATT
Lars Jonsson företräder Villaägarnas Riksförbund, region öst