Om koldioxid i atmosfären är en fara för jordens temperatur, då saknar det betydelse varifrån koldioxiden kommer. Växthuseffekten gör ingen åtskillnad på om molekylerna kommer från eldning av fossilt kol eller biobränsle.
Fossilt bränsle har högt exergivärde och elenergi kan utvinnas med god verkningsgrad. Biobränslen som flis, metanol och rötat metan har låga exergivärden. Biobränsle i form av metanol i tanken och flis i biokraftvärmeverken ger därför mer utsläpp av koldioxid till atmosfären i förhållande till nyttan.
Biobränsle kräver uppodling vilket minskar fotosyntesen och försvårar för koldioxiden att återvända till marken. Om en yta skog avverkas dröjer det länge innan fotosyntesen i det området kommer upp i det normala.
Därför höjer biobränsle koldioxidhalten i atmosfären betydligt mer än motsvarande nytta från fossila bränslen. Biobränsle har dessutom nackdelen att det konkurrerar med produktion av mat och tekniska produkter på vår redan nu överbefolkade jord.
Skogstillväxten i Sverige beräknas till 120 miljoner kbm årligen. Restprodukterna kan användas i kraftvärmeverk. Ett exempel är Jönköping där man nu skall bygga en anläggning som ger 120 GWh el med en förbrukning av 550 000 kubikmeter bränsle. Antag att 15 procent av skogstillväxten i Sverige kan användas till elproduktion och fjärrvärme i sådana anläggningar. Då räcker det till produktion av ca 5 000 GWh el årligen. Det är inte mer än 10 procent av vad våra kärnkraftverk producerar.
Även i Västervik finns det planer på ett bioeldat kraftvärmeverk. Det blir ett stort upptagsområde för råvaran där transporterna är en betydande del av kostnaden. I miljö- och byggnadsnämnden vägde det jämnt om det skulle förläggas till E22:ans närhet eller vid det gamla verket nära Lucerna. Thomas Svensson (C) hade utslagsröst och bestämde, att det skulle byggas på samma plats som det nuvarande. Hade nämnden klart för sig, att med två lass flis i timmen året runt är den extra transportkostnaden för de kilometrarna på Västerviks gator värd ungefär fyra miljoner kronor varje år?
Vi är inte rädda för mer koldioxid i atmosfären, då växer det bättre. Koldioxidens växthuseffekt har uppnått mättnad och den påverkar därför inte det framtida klimatet. Men alla tänker och känner inte på det sättet. Då är det märkligt, att de som mest oroar sig för koldioxiden ofta tillhör just de politiska kretsar som vill vidta åtgärder, som leder till mer utsläpp av koldioxid och som samtidigt hindrar koldioxiden från att återvända till marken.
Grön energi är inte alltid så grön som många gärna vill tro.
Om vi vill minska koldioxiden i atmosfären då är fjärde generationens kärnkraft förmodligen det bästa. Den har inte nuvarande kärnkraftverks av andra generationens nackdelar, bränslet är billigt och räcker i tusen år. Det är möjligt att göra den småskalig vilket innebär, att spillvärmen kan användas för att värma även små städer och samhällen som till exempel Gunnebo, Gamleby och Överum. Därmed kan den så kallade bortre parentesen tas bort, och vår miljöministers önskan om noll i koldioxidutsläpp år 2050 infrias.
Bioenergi är en bristvara och uttaget har redan passerat en nivå som är hälsosam för vår jord.
Allt fler stadschefer går nu emot den rådande klimatdoktrinen och menar, att klimatdoktrinen är mer skrämmande än klimatets förändring.